Redan utanför Ljungbergmuseet i Ljungby möts man av ett par stiliga högklackade skor. De är cirka en meter långa, har naturmotiv och är skapade av konstnären Kaj Engström. Det känns välkomnande och surrealistiskt. Leendet sprider sig över läpparna och man blir nyfiken på utställningen "Ögonblick i evighet”. Vad kan detta betyda?

Kaj Engström

Målare och skulptören Kaj Engström föddes 1948 på Fårö. Han bor idag i Älmhult

Han ..

Kaj Engström

Målare och skulptören Kaj Engström föddes 1948 på Fårö. Han bor idag i Älmhult

Han är utbildad på Forums Målarskola och Grafik Forum.

Kaj Engström är representerad på de flesta museer i Sverige och har haft offentliga uppdrag runt om i Sverige.

Kaj Engström arbetar med målningar, objekt i betong och skulpturer i trä. Gärna virke från båtvrak, där träets struktur blir en del av konstverket. I förrummet på museet möter man en samling surikater, ökendjur från Afrika, som står på bakbenen med stora blunddocksögon som nyfiket ser på oss och tillvaron, spejande åt alla håll. Är de väktare eller spejare? Min förvåning är stor och deras också.

Obehagliga målningar

Den stora salen är härligt ljus och luftig med ljuslackerade golv. Målningarna, skulpturerna i trä och objekten i betong är väl placerade i rummet. Målningarna nummer 12 och 24 är i gråskala med stora näsvingar och liknar skulpturer från kykladisk tid i konsthistorien, cirka 2000 före Kristus. De är obehagliga, men stöder övriga objekt på utställningen i en spännande samklang.

Sex okönade skulpturer med tyllkjolar och näsvingar likt den kykladiska konsten visar vägen mot centralaltaret och "Armé of Lovers". Dansarna i trä intar olika positioner som visar att de är stolta, gracila, blyga, ståtliga, märkvärdiga och förvånade. Man undrar hur de kan dansa med så stora klumpiga fötter? Trots allt måste konstnären ha studerat dansare i verkligheten.

Det stora centralaltaret består av flera hundra grå betongdockor. Utgångspunkten är riktiga dockor, skräp som konstnären hittat på tippen och tagit med sig hem för att gjuta i betong. Symboliskt kan man se det som en förändring av liv. Hur vi överges när vi inte är attraktiva längre. Eller inte är lönsamma längre. Dockorna är avskalade ända in i själen med blåa, gröna och bruna blundocksögon.

Kreativiteten är stor. En del har kala hjässor, andra har fjädrar, mössor, band, bärnsten och andra dekorationer. Ögonens och munnens utryck stämmer inte alltid. Det gör dockorna spännande och surrealistiska. Ska man tycka om dem eller inte? Associationerna kan bli många beroende på vad man har i sin egen ryggsäck. En stor docka, större än de övriga, leder Armé of Lovers. Några sitter i tronstolar. En annan docka är en kentaur med djurkropp från den grekiska konsthistorien. Dockorna möter oss med isblå, kalla blickar med främlingskap, frånvaro och utanförskap, men också humor.

Dockornas ögonblick

God konst har många olika ansikten, skepnader, variationer och dimensioner. Utställningens namn är "Ögonblick i evighet". Enligt konstnären betyder det "dockornas ögonblick". I evighet har med den grå betongens hållbarhet att göra.

Ögonen på utställningen stannar kvar på näthinnan. De förföljer mig. Dockornas ögon, surikaternas ögon, dansarnas ögon och så vidare. Man säger att ögonen är själens spegel och det förnimmer man verkligen på den här utställningen som är spännande och stark, både till idé och tanke.

Konstnären Kaj Engström har gett djuren och dockorna ett evigt liv.