Bo Ejenfors mot tyska staten för upprättelse.

Bo har ännu inte fått sin "Neurosedynskada" erkänd

Han har typiska Neurosedynskador. Men eftersom hans mamma troligtvis fick tabletter utskrivna av en läkare före läkemedlets godkännande i Sverige har han inte blivit ekonomiskt ersatt fullt ut.
Nu kämpar Bo Ejenfors mot tyska staten för upprättelse.

Det var i dåvarande Västtyskland som det togs fram och lanserades. Det nya läkemedlet mot illamående och oro som enligt reklamen skulle vara helt riskfritt att använda även för gravida. Det kallades för Contergan.

Året var 1957 och Bo låg fortfarande i sin mammas mage. I Sverige blev läkemedlet godkänt två år senare under namnet Neurosedyn.

I början av 1960-talet drog Astra tillbaka Neurosedynet sedan det visat sig att läkemedlet orsakar svåra fosterskador. Senare stod det klart att den värsta läkemedelstragedin någonsin hade inträffat i Sverige.

En rättslig process pågick i många år i Sverige sedan föräldrar till Neurosedynskadade barn krävt ersättning från läkemedelstillverkaren. För Bo pågår kampen för upprättelse fortfarande.

— Min mamma fick beskedet av Henning Sjöström (advokaten som stämde Astra) att vi skulle vända oss till Tyskland. Astra sade sig inte ha någon skuld i mitt handikapp, säger han.

Journal försvunnen

Bo som växte upp i Aneby föddes med typiska fosterskador orsakade av Neurosedyn. Skador som sedermera har bekräftats genom medicinska undersökningar.

Han har hand- och njurskador samt hörselproblem. Han har vidare Duanes syndrom på ögonen, vilket medför att pupillerna nästan är orörliga.

Mycket talar för att Bos mamma fick Contergan utskrivet av en provinsialläkare innan läkemedlet blev godkänt i Sverige. Forskning har visat att Neurosedynskador sker under en begränsad period under graviditeten, mellan dag 20 och 36 efter befruktningen.

Bos mamma var säker på att hon fick tabletter utskrivna under den här tidsperioden. Provinsialläkaren dementerade hela tiden att så skett. Sommaren 1969 försökte Bos mamma att få ut sin journal på läkarmottagningen som bevismaterial.

— Man sa då att det inte gick att hitta journalen. Det är lite frustrerande att hon inte gick vidare där. Det finns uppgifter om att journalen är uppbränd, säger Bo.

"Tog en tablett"

Under sin uppväxt fick Bo stöd och hjälp som andra barn som drabbats av Neurosedynskador. Han är nöjd med den sjukvård som han har erbjudits.

— Jag är relativt lindrigt skadad jämfört med många andra. Min mamma tog förmodligen bara en tablett, säger Bo.

Idag bor Bo växelvis i Köping och i Jönköping där han jobbar på deltid som antikvarie på länsstyrelsen.

Hur påverkar din skada ditt liv?

— Det har inte begränsat mig så mycket. Jag är inte van vid någonting annat. Det tar kanske fem minuter mer på morgonen. Att knäppa skjortknappar är nog det svåraste.

Bo fick viss ekonomisk kompensation i efterhand av den svenska staten 2005, en ex gratia-ersättning. En lagändring i Tyskland 2009, som gjorde att även icke tyska medborgare kan söka rättslig prövning för Conterganskador, har öppnat för Bo att få utökad ersättning.

Hundratal fall

Just nu pågår förberedelserna för en rättslig process mot tyska staten. Bo som har tagit hjälp av en tysk advokat har hela tiden haft stöd av Föreningen för de neurosedynskadade (FFDN).

— I grunden är jag optimistisk att vi till slut ska vinna det här, säger Bo.

Det som fattas i nuläget är en undersökning om att han inte har Holt-Orams syndrom, en hjärt- och skelettskada. Motparten i tvisten har krävt ett intyg på detta innan rättegången kan dra igång.

Ett hundratal personer runt om i världen har stämt den tyska staten. Förutom Bo ska ytterligare en svensk, en kvinna från Kiruna, nu försöka bevisa att Contergan orsakat skadan.

Varför är det här målet så viktigt för dig?

— Det är den ekonomiska delen förstås då det skulle ge mig en riktigt bra pension. Men just nu känns det viktigaste att Tyskland erkänner att det även finns tidigt drabbade fall utanför landet, säger Bo.

Regler för kommentarer