Beslutet om nedläggning är inget ingivelsebeslut. Det är fattat utifrån vad som är långsiktigt hållbart för kommunen. Den nuvarande biogasanläggningen har aldrig varit lönsam, den har kommit till vägs ände då den har tjänat ut.

Det är den krassa verkligheten vi står inför. För ett giltigt beslut krävs att kommunfullmäktige godkänner beslutet. Syftet med den här insändaren är att försöka förklara bakgrunden till beslutet som kan verka felaktigt då biogas och biogödsel är bra ur miljösynpunkt.

Kommunens arbete med biogas startade i början av 2000-talet då vi fick en förordning som förbjöd deponering av matavfall.

Syftet var att förebygga och minska negativa effekter av deponering av avfallet. Det innebar att kommunen skulle börja samla in och hantera biologiskt nedbrytbart avfall. Vad skulle man då göra med detta avfall?

Jönköpings kommun beslutade, som många andra, att bygga en anläggning för att tillverka biogas. Det finns inget lagkrav på tillverkning av biogas, men det ansågs vara ett bra sätt att utvinna metangas ur matavfallet och göra detta till fordonsbränsle. Restprodukten i form av biogödsel är dessutom en bra insatsprodukt för jordbruket.

Två problem är att anläggningen har tjänat ut sin roll och aldrig varit lönsam. Från 2008 har anläggningen kostat kommunen mer än 300 mkr.

En del i olönsamheten är att anläggningen finns på tre ställen (Hult, Torsvik och Simsholmen) med transporter mellan dessa. Av råvaran för den biogas och biogödsel som tillverkats kom 2015 drygt hälften från vår kommun vilket innebar 7,9 ton av 14,2 ton. Resten kom från Varberg och Falkenberg.

En fortsatt tillverkning kräver en helt ny anläggning till en kostnad om cirka 150 mkr. Förstudien visar på att denna investering kan vara lönsam om det finns tillräcklig avsättning för biogasen, detta är problem nummer tre. Kommunen tillverkar och levererar till Fordonsgas Sverige, som distribuerar och säljer biogasen till kund/slutanvändare.

Ska kommunen investera i en ny anläggning är det en förutsättning att ha minst en stor, långsiktig kund. Den störste kunden idag är Länstrafiken. Kommunen har i flera år försökt att få svar från Länstrafiken och regionen om de kommer att fortsätta med biogas vid ny upphandling av trafikutförare.

Länstrafiken lämnar inte besked om det och kommunen har ingen påverkan. Nyligen beslutades att i Värnamo köra bussarna på el. Vad händer om det blir samma beslut vid nästa upphandling 2019 gällande vår kommun? Kommunen och Regionen ligger alltså inte i fas med varandra.

Ett långsiktigt beslut från Regionen måste föreligga innan kommunen kan besluta om eventuell investering i en ny biogasanläggning. Att kommunen har satt ned foten genom sitt beslut har på ett förtjänstfullt sätt medfört att frågan har fått högsta prioritet hos Regionen.

Det fjärde problemet handlar om den teknik som analyserats i förstudien. Vi ser stora osäkerheter i att investera mångmiljonbelopp i relativt obeprövad teknik med risk för att vi om tio år är tillbaka på ruta ett

Det kan inte vara skattebetalarna i Jönköping som ska fortsätta betala utvecklingen av en eventuellt lönsam biogasproduktion på sikt. Vi måste finna en långsiktig lösning som inte bara är bra för miljön utan är ekonomiskt hållbar.

Kommunen kommer fortsätta samla in matavfallet och det ska givetvis återvinnas med någon annan lösning än dagens. Vi ser gärna att regionen och alla 13 kommunerna tar ansvar för att en långsiktigt hållbar lösning i hela länet arbetas fram.

Sammanfattningsvis, beslutet är fattat utifrån de fyra problemen - nuvarande anläggning behöver bytas ut, produktionen är olönsam, avsättningen för biogasen är högst tveksam och den tekniska lösningen till en eventuellt ny anläggning är osäker. Att sätta stopp för befintlig produktion på Torsvik med slutproduktion på Simsholmen handlar inte om att säga nej till biogas.

Carin Berggren, Jönköping, Leif Carlsson, Gränna, och Lena Wahlgren, Huskvarna – alla M