"Om slakterier hade glasväggar, vore de flesta veganer." Det menar Eva Charlotte Dahnberg och Henrik Hermansson. "Det är helt enkelt ociviliserat att plåga andra varelser för sin egen nytta och matlust" skriver debattörerna. Foto: RICKARD NILSSON / TT

Debattörer: "Äta kött är ociviliserat"

Varför skulle skolan inte uppmuntra veganer?

Ska våra barn lära sig att det är rätt att hålla djur fångna för att vi ska kunna äta dem? Eller ska ungdomarna få ett bättre alternativ? Den 25 februari diskuterar Jönköpings kommunfullmäktige frågan om vegankost i skolorna. Eva Charlotte Dahnberg och Henrik Hermansson tycker tvärtemot majoriteten att den borde vara en självklarhet. För "lyckliga Bregott-kor finns bara i reklamen".

Den ökande veganismen har debatterats mycket under början på året. Maria Friedner ställer sig frågan häromdagen om veganismen är en övergående trend och varför den inte får plats i kulturen. Hon menar att veganismen är en sorts ”fuck society”-rörelse, provocerande till sin natur. En insändarskribent i Jönköpings-Posten menar tidigare att barn och ungdomar som vill ha vegankost är ”egoistiska och bortskämda” (i tidningen den 21 januari).

Veganfrågan är dessutom extra aktuell just i vår kommun denna vecka. Torsdag den 25 februari, ska majoriteten i kommunfullmäktige besvara en interpellation gällande vegankost i skolan. Majoritetens åsikt är att skolan inte ska erbjuda vegankost. Vilket för oss är helt obegripligt.

Vegankost i skolan borde vara en självklarhet, av många skäl. Av samma skäl som ansvarsfulla vuxna borde vara veganer i så hög utsträckning som möjligt.

Låt oss börja med de två saker som oftast anges som skäl – hälsa och miljö. Att kött är dåligt för hälsan är ingen nyhet. WHO klassar visst köttätande som lika hälsofarligt som att röka cigaretter. Det är första gången som WHO, med 22 experter från 10 länder, listar livsmedel som cancerframkallande. Utifrån dessa forskningsrön är det ganska märkligt att påstå att barn och ungdomar som vill ha vegankost är ”bortskämda”. I så fall är alltså bortskämt att inte vilja förstöra sin kropp? Den som gjort detta uttalande bör kanske påminnas om att de flesta av oss inte längre lever kvar i David Copperfields värld med barnarbete och bestraffning, utan strävar efter en mer civiliserad tillvaro än så. Utifrån WHO:s klassificering blir det också minst sagt märkligt när kommunens politiska majoritet hävdar näringsbrist som ett skäl för att säga nej till vegankost. Hela den offentliga sektorn, från livsmedelsverk till kommuner, är tyvärr ofta märkbart långsam att ta till sig forskning.

Att köttätande även är dåligt för miljön är de flesta överens om. Det finns olika beräkningar kring detta, men vissa pekar på att köttindustrin står för upp mot 50 procent av växthuseffekten. Så varför acceptera dessa enorma miljörisker när det gäller just köttproduktion - när andra miljörisker högljutt åberopas och tas i beaktning, antingen det finns forskningsstöd eller ej? Är kött helt enkelt för gott även för den som ivrigt sopsorterar?

Vi menar dock att varken den egna hälsan eller miljön är de främsta skälen till veganism. Nej, veganism är helt enkelt mer civiliserat – eftersom veganism handlar om att inte bidra till andra varelsers, djurens, lidande och död. Det är helt enkelt ociviliserat att plåga andra varelser för sin egen nytta och matlust. Just därför är det extra viktigt med vegankost i skolan – det ger barn och ungdomar, nya generationer, möjlighet till viktiga etiska ställningstaganden. Att bidra till lidande – eller inte.

Hur kommer det sig då att mänskligheten plågar djur i en sådan omfattning – istället för att bli veganer? Det bottnar sannolikt i en vidskeplig, ovetenskaplig och religiöst färgad idé om att djur saknar själ, medan människan har en själ och är skapelsens krona. Det är filosofiska resonemang från medeltiden och framåt som av någon konstig anledning lever kvar. Av denna anledning anser sig människan ha rätt att plåga djur - som om det skulle vara godtagbart att plåga påstått själlösa människor. Människan anser sig därför ha rätt förslava, avrätta och äta upp djuren. Det är därför människan, bara i Sverige, årligen dödar fem miljoner nyfödda tuppkycklingar – enbart för att de inte kan värpa ägg till människan. De krossas levande och mals ner till avfall för att de inte bedöms fylla någon funktion - för människor. Det är också därför människan sliter nyfödda kalvar från sina mödrar; för att de ska producera mjölk - till människan. När hönsen inte orkar värpa och när kon inte orkar ge mjölk slaktas de. Med vilken rätt gör människan detta – när det inte behövs? När det finns veganska alternativ? Djurindustrin är mer fruktansvärd än allmänheten vill tro. Lyckliga Bregott-kor finns bara i reklamen.

Det råder i dag ingen tvekan om att djur upplever känslor, allt från rädsla och ångest till glädje. Djur kommunicerar med varandra och vill ha kärlek och gemenskap. Såväl forskning som oräkneliga dokumentära filmer visar detta. Djur är inte mer ”själlösa” än människan. Djur upplever därför självklart ångest när de buras in hela livet. En del forskare menar rentav att mänskligheten just nu med den gigantiska, onaturliga uppfödningen och aveln, håller på att allvarligt förstöra hela evolutionskedjan. När djuren buras in och står stilla nästan hela livet slutar de utveckla sina olika förmågor. De behöver till slut inga förmågor. Detta kommer sannolikt att ha oöverblickbara följder för civilisationen. Andra forskare menar även att vi inom några få årtionden kan förstå djurens språk - och att vi då kommer att sluta plåga dem en gång för alla. När vi genom detta språk kan förstå att de är rädda när de med elstavar knuffas fram till slakt, att de har dödsångest, inte minst när de ser sina kamrater dö, och att de kan visualisera en framtid.

Sannolikt skulle vi också en gång för alla sluta äta kött om vi alla bevittnade en avrättning eller en slakt. Om slakterier hade glasväggar, vore de flesta veganer. De allra flesta skulle må dåligt av att se en häst, hund eller katt dödas och skäras i småbitar. Varför? För att vi umgås med dessa djur, för att vi tycker att de är ”gulliga”. För att vi har utvecklat en relation till dem. Det behöver knappast sägas att det är ociviliserat att plåga varelser som vi inte anser är ”gulliga” eller har en relation till. Det är därför äggätare inte ser något problem med att fem miljoner tuppkycklingar levande mals ner till avfall. Människan kan tyvärr inte greppa siffran fem miljoner – och kan inte ha en relation till fem miljoner. Om en individ däremot malde ner en enda kyckling hemma i en köttkvarn skulle det kallas psykotiskt och brottsligt. Allt det som förekommer inom köttindustrin i ofantlig skala är, märkligt nog, brottsligt på individuell nivå, och kallas då djurplågeri. Det är brottsligt att lämna en hund ensam, men inte att döda en gris och skära den i småbitar. Köttätande är ociviliserat. Och socialt accepterat.

Det är sannolikt därför veganismen inte får plats i kulturen heller, som Maria Friedner menar. Därför att den pekar på ett barbarsikt beteende hos den stora massan. Den pekar på en blindhet, en etisk kollaps av ofattbara mått. Vi kan inte hantera detta. Inte kulturen heller.

I ett samhälle som beter sig så illa mot djuren, behövs det mycket mer ”fuck society”-attityd. Inte minst i skolan. Det är i skolan vi har störst chans att påverka världen mot en mer civiliserad framtid. På riktigt. Om vi nu vill. Och om inte alltför stor rädsla finns för köttlobbyn. Den nuvarande vuxenvärldens nonchalans mot djurens lidande kan förbytas mot empati hos uppväxande generationer. Det är med andra ord varken bortskämt eller egoistiskt att vara vegan – det är däremot högst egoistiskt och bortskämt att kräva att någon annan ska dö för din matlust.

Med en förhoppning om att politikerna i fullmäktige slår ett slag för ett mer civiliserat samhälle den 25 februari. På riktigt.

Eva Charlotte Dahnberg

Henrik Hermansson

ordochbilder.se

Regler för kommentarer