Hanna Hallgren gör hjärtat till poesins kärna i sin nya långdikt. Med snillrika metaforer och oblyga textstölder vidgar hon både världen och dig själv som läsare. Det är en liten och tunn bok som Hanna Hallgren ger ut. ”Det som övar annorlunda likt ett hjärta” är en kort långdikt om hjärtat, om kärlek och krig. Titeln är ett lån från österrikiska poeten Ingeborg Bachmann.

Överlag använder Hallgren sig gärna av andras fraser, som förankrar dikten i en kontext, i ett samspel med föregångare som Bibeln, Rilke och Tsvetajeva – men även Ann Jäderlund. Vad det ska vara bra för, att låna eller stjäla citat, visas när världen vidgas. Språktekniken ger prov på en förbluffande skönhet, som i inledningen: ”en utdragen ton genom ansiktet”, en rad som också avslutar boken.

Eller denna korta dikt:

Ett ord räcker snart

det som övar annorlunda

Hjärtats muskel

som övar sig att säga liv med blod

som strömmar genom stängda kamrar

och öppnar liv

i tillsynes stängda kamrar.

Vad vi får här är en diktsamling som är lös i formen, som betonar det fysiska. Hjärtat blir en plats för det som övar sig, det som inte är färdigt eller stabilt. Genom hela den här lilla boken rör sig det oavslutade och spontana. Oredigerad, men inte slarvig, med dikter som strävar mot något annat än perfektion.

Hallgren skriver en djupt personlig dikt, som går rätt in i, ja, hennes eget hjärta, men också tar sig ut i världen, och blir egensinnig politisk dikt. Redan 2003 gav Hallgren ut boken ”Burqa”. Den här nya boken tillkom under Gazakriget 2014, då Hallgren tillsammans med Jenny Tunedal och palestinska Somaya El Sousi översatte varandra.

Det börjar bli vanligare med den här typen av samarbete, som utmanar bilden av författaren som solitärt geni. Tänk bara Athena Farrokhzads gemensamma arbete med rumänska Svetlana Cârstean, eller Marie Silkebergs bok tillsammans med Ghayath Almadhoun. Hallgren själv gav 2014 ut ”Inledande prolog till vetenskapsteorin”, ett samarbete med konstnären Melissa Henderson.

Trots denna ovilja att själv ta plats blir Hallgren åtminstone för mig en av 2000-talets mest oumbärliga svenska poeter. Här finns dikter som lär dig se världen med en ny blick, men också dikter som talar direkt till dig, till ditt eget hjärta och därmed gör dig själv tydligare.