Det visar en revisionsgranskning av det pedagogiska ledarskapet i årskurs 7-9. Andelen flickor i årskurs 7-9 som fått ett högre slutbetyg i skolans kärnämnen jämfört med resultaten på nationella prov, är nämligen högre än andelen pojkar. Därför finns det enligt revisorerna en risk att betygen sätts på grunder utöver ren kunskapsnivå.

Dessutom får Haboeleverna högre betyg i svenska jämfört med nationella prov i förhållande till riket, samtidigt som betyget i matematik är lägre.

Skolans höga frånvarostatistik har också lyfts upp som en möjlig anledning till försämrade resultat - andelen elever i årskurs 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen har minskat med över 15 procent sedan 2012.

Pressad arbetssituation

Rektorerna upplever ofta sin arbetssituation som pressad, genom att ansvar och befogenheter inte hänger ihop och att de inte kan vara tillräckligt närvarande i det pedagogiska arbetet. Något som i granskningen också bekräftas av skolans pedagoger.

Den externa granskningen som gjorts på uppdrag av kommunens revisorer, har frågat sig om barn- och utbildningsnämnden bedriver verksamheten så att rektorns roll som pedagogisk ledare säkerställs och gör en fungerande verksamhet möjlig. Svaret blev att nämnden endast till en del uppfyller detta.

Revisorerna kan konstatera att fem av sex mål som barn- och utbildningsnämnden satt upp för högstadiet helt eller delvis inte kunnat nås 2016, och att en gemensam uppfattning saknas hos nämnden och verksamheten om vad rektorns pedagogiska ledarskap ska innebära.

— Detta med betygen och kunskapskraven är verkligen något vi måste få på agendan. Varje elev som inte lyckas är ett misslyckande, säger Nicklas Gustavsson (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Varför skiljer sig slutbetygen så mycket från nationella proven?

— Detta är något som diskuterats jättemycket och tyvärr har vi sett att det är lite svajigt. Det finns många parametrar att ta hänsyn till i det här, och vi måste se över detta så att det blir så rätt som möjligt, säger Nicklas Gustavsson.

Han menar också att det finns mycket att göra i pedagogiken för att kunskapskraven ska öka.

— Vi har redan sett hur tekniken genom vår Ipad-satsning hjälpt många som tycker det är kul att lära.

Efter granskningen rekommenderas barn- och utbildningsnämnden skapa en gemensam uppfattning om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär, och eftersträva att betygen endast sätts på grunderna som formulerats i ämnenas kursplaner.

Barn- och utbildningsnämnden tar upp granskningen vid sitt sammanträde den 18 april.