Helena återupptäckte sin ortodoxa tro

Under gymnasieårens sökande återupptäckte hon sin syrisk-ortodoxa kristna tro. Det ledde till en nystart för församlingens ungdomsverksamhet i Jönköping. Och som 25-åring vill Helena Cankalp i dag leva för sin tro.
Sedan snart ett år jobbar hon som konsulent inom ortodox bildning och kultur på Studieförbundet Bilda.

I början av maj var Helena Cankalp den drivande kraften bakom välgörenhetsgalan som hölls i Per Brahegymnasiet till minnet av Seyfo-folkmordet. Det är bara ett exempel på hur det nyvunna engagemanget för den syrisk-ortodoxa kulturen och tron kan ta sig uttryck för 25-åringen med rötterna i Turkiet och Mellanöstern, som är diakonissa i Sankt Abrahams församling i Huskvarna, ordförande i syrisk-ortodoxa ungdomsförbundet i Jönköping och styrelseledamot på riksförbundet. Sedan förra hösten har hon också ständiga kontakter med ortodoxa föreningar och församlingar, genom sitt arbete som konsulent på Bilda.

— Jag har alltid haft en tro på Gud, men fram till 12-årsåldern gick jag mest i kyrkan på de stora högtiderna. Vid den tiden upplöstes församlingen efter att församlingsprästen blev sjuk, och jag började gå till katolska kyrkan istället. När jag läste religion på gymnasiet började jag fundera på vad som skiljer de olika kristna samfunden åt, och det var en väldigt jobbig period när jag inte hittade några tillfredsställande svar, berättar Helena Cankalp.

Profilen: Helena Cankalp

Ålder: 25.

Gör: Konsulent inom ortodox bildning och kultur på Bilda.

Bor: Bymarken, J..

Profilen: Helena Cankalp

Ålder: 25.

Gör: Konsulent inom ortodox bildning och kultur på Bilda.

Bor: Bymarken, Jönköping.

Familj: Mamma, pappa, två storebröder.

Intressen: Kyrkoverksamhet, resa, träna, matlagning.

Läser: Bibeln, Kyrkofäder, JP och Dagen.

Lyssnar på: Kyrkohymner, r´n b och house vid träning.

Tittar på: Komediserier, drama, dokumentärer.

Den tidigare självklara men inte särskilt reflekterande tron började rubbas, och funderingarna hängde med till högskolestudierna i sociologi i Lund. Men under en teologisk veckoslutskurs väcktes en längtan efter mer, när Helena på ett nytt sätt insåg den ortodoxa kyrkans rikedom och vad tron handlar om.

— Jag började ta kyrkan på ett större allvar och ville lära mig mer. Jag fick också en längtan efter att tjäna, att göra något. Och jag kände att jag fick svar på mina frågor.

Vid ett läger i Motala fick Helena närmare kontakt med det syrisk-ortodoxa ungdomsförbundet, som i sin tur ledde till att hon redan under studietiden i Lund återuppväckte ungdomsverksamheten hemma i Jönköping.

— Det hade inte funnits någon lokal verksamhet på många år, och jag kände att jag ville försöka vara en förebild. Jag har en stark vilja, är envis och vill vara en aktiv person. Jag vill göra det bästa av tillvaron nu och leva livet till fullo, och tjänandet har blivit en del av mig. I dag kretsar mitt liv kring Gud, och jag skulle inte klara vardagen utan tron.

Tjänandet visar sig bland annat i engagemanget som diakonissa i Sankt Abrahams församling, som söndagsskollärare och medlem i kyrkans kör där hymner sjungs ur den rika ortodoxa traditionen. På gymnasiet läste Helena också arameiska; huvudspråket i den syrisk-ortodoxa traditionen och det språk som Jesus talade.

— I församlingen vill jag hjälpa barnen att förstå tron, men att de själva verkligen ska vilja det. Under våren kom vår församling också in i arbetet med Kyrkhjälpen.

Föräldrarna kommer båda från samma by i Turkiet, men träffades i Jönköping utan att tidigare ha känt varandra. Det ohyggliga som nu sker i Mellanöstern kommer nära, genom kusinerna som finns i ett fortfarande relativt säkert område i Syrien.

— Jag har ju mitt ursprung där och tycker att vi har ett stort ansvar för att ta emot flyktingar därifrån. Många bär på trauman från kriget, och där blir kyrkan ett viktigt komplement i integrationsarbetet.

En uppgift som även blir tydlig i hennes jobb sedan snart ett år tillbaka.

— För bara ett och ett halvt år sedan kände jag inte ens till Studieförbundet Bilda. Jag tog kontakt med dem för att meddela att ungdomsförbundet börjat med verksamhet i Jönköping, och jag fick en halvtidstjänst där. Det kändes verkligen rätt.

Tjänsten som konsulent innebär att Helena är ett bollplank och hjälper de ortodoxa föreningarna och församlingarna att utveckla sin verksamhet, genom bland annat utbildningskurser. De ortodoxt kristna församlingarna/föreningarna som är medlemmar hos Bilda uppgår till ett tiotal i länet.

Med fötterna i två kulturer tycker Helena att hon fått växa upp med det bästa av två världar. I dag ser hon emellertid ett mer segregerat samhälle än för bara några år sedan.

— Därför blir möten mellan människor jätteviktigt, så att folk kan lära sig att respekterar varandra. Samtidigt är det viktigt, både i kyrkan och i samhället, att hela tiden vara ifrågasättande, men med syftet att förstå saker bättre, säger Helena Cankalp.

Regler för kommentarer