Hembesök kan dras in

Barnhälsovården måste spara fyra miljoner kronor

Barnhälsovården i Jönköping, Mullsjö och Habo står inför ett sparkrav på runt fyra miljoner kronor. Nu riskeras bland annat hembesöken att avskaffas.
BVC-sjuksköterskorna är bekymrade över de planerade neddragningarna.

Budgeten för barnhälsovården i Jönköping, Mullsjö och Habo, det som förut kallades Jönköpings sjukvårdsområde, visar på underskott.

Direktivet är att det ska sparas drygt åtta procent, det vill säga fyra miljoner kronor, på verksamheten för att få budgeten i balans. Detta innebär att fem till sex av de sammanlagt 48 BVC-sjukskötersketjänsterna inom barnhälsovården kan dras in.

Ann Grännö-Alm, verksamhetschef för barn- och ungdomsenheten i Jönköping, har tagit fram en handlingsplan utifrån sparkravet. För att få budgeten att gå ihop anses det nödvändigt att öka intervallen mellan besöken inom barnhälsovården, att avskaffa hembesöken, och att dra in boken "Leva med barn" som ges ut till alla nyblivna föräldrar.

Dessutom föreslås att samverkanstiden minimeras. Samverkanstiden är för tillfället indragen på familjecentralerna, bland annat beroende på barnmorskebristen, som vi tidigare har skrivit om.

"Får sämre kvalitet"

Tidningen möter några av BVC-sjuksköterskorna efter en arbetsplatsträff.

— Det finns en oro i gruppen att vi måste spara. Vi är oroliga för att vi får sämre kvalitet på barnhälsovårdens arbete, säger Monica Küch Pettersson, som jobbar på Familjecentralen Norrahammar.

— Det blir fler barn på varje BVC-sjuksköterska. Det förebyggande arbetet riskerar att bli lidande och barnens röster försvagas. Vi är ju barnens ambassadörer och talespersoner, säger Monica Norrby, vid barnhälsovården i Habo.

I Region Jönköpings län finns ett uppbyggt basprogram för barnhälsovården som följer barnets utveckling, där man så tidigt som möjligt ska upptäcka exempelvis hörsel- och synnedsättningar eller försenad språkutveckling.

— Vi är rädda att det skärs i ett väldigt bra basprogram, som är unikt och som har tagit långt tid att bygga upp, säger Hanna Nilsson, vid Familjecentralen Bankeryd.

Hembesöken, som nu riskerar att försvinna, erbjuds föräldrar inom barnets första två levnadsveckor. De här besöken uppges vara uppskattade av många nyblivna föräldrar.

— Det här är avslappnade möten med familjerna. Det är bekvämare än när familjerna kommer till oss och vi kan i lugn och ro observera amning med mera. Det är möten på föräldrarnas villkor, säger Elisabeth Kindbom, vid barnhälsovården i Habo.

"Inte rätt budget"

Ann Grännö-Alm menar att budgetunderskottet som finns på barnhälsovården bland annat härrör från bodelningen som gjordes i samband med vårdvalets införande 2010.

— Vi gick in med ett minusresultat som vi aldrig har kunnat hämta igen. Vi har en bemanning enligt nationella riktlinjer, säger hon.

Hur ser du på detta?

— Att vi måste ha rätt budget för det uppdrag som vi har. Att arbeta med familjecentraler kostar mer än att bedriva bara barnhälsovård, säger Ann Grännö-Alm.

Handlingsplanen har nu överlämnats vidare uppåt i regionens tjänstemannahierarki för beslut.

— Jag tycker att det här är jättetråkigt. Görs besparingarna kommer det att påverka det vi kommer att kunna erbjuda familjerna och det basprogram som det finns beslut att vi ska följa, säger Ann Grännö-Alm.

Regler för kommentarer