Mellan 2 300-3 900 ton mikroplastartiklar sprids, på grund av konstgräs, i naturen i Sverige varje år. Bara väg- och däckslitage sprider varje år mer mikroplast.

Fakta: Mikroplast

Mikroplast är små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. De kan tas upp av vattenle..

Fakta: Mikroplast

Mikroplast är små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. De kan tas upp av vattenlevande djur som musslor och plankton som filtrerar vattnet för att få i sig föda och då också får i sig partiklarna.

Källa: IVL.se

Mikroplasten från konstgräsplanerna kommer ifrån granulatet. Granulat är de där gummikornen som läggs på konstgräsplaner för att bland annat dämpa och se till att plaststråna står upp.

I Sverige finns det 697 konstgräsplaner för elvamanna och 235 för fem- och sjumannafotboll. På varje nybyggd konstgräsplan fylls det på med ungefär 100 ton granulat.

Svenska miljöinstitutet uppskattar att det försvinner mellan tre till fem ton granulat från varje konstgräsplan i Sverige.

— Det varierar på hur stor planen är och hur den sköts, säger Mikael Olshammar.

LÄS MER: Mer mikroplast i Vättern än i Östersjön

Granulatet sprids runt i naturen och en hel del hamnar sedan i vattendrag eller hav. Där tas det upp av vattenlevande djur i tron att det är föda, problemet är att djuren inte kan bryta ner plasten. Mikroplasten kan också binda miljögifter.

— Det är inte så att all granulat försvinner ner i havet, men det går ju inte upp i rök. En del hamnar i naturen och viss del följer med i kläder hem, säger Olshammar.

Det är främst vid snöskottning som granulatet lämnar konstgräsmattan. En del går att ta tillvara på igen och föra tillbaka till planen.

I Jönköping finns det fem konstgräsplaner som drivs kommunalt. På alla de planerna är det ett så kallat SBR-granulat som ligger. Det har sitt ursprung i återvunna bil- och maskindäck. Mellan åren 2006-2016 har Jönköping kommun köpt in 85 ton granulat för att fylla på konstgräsplaner. Cirka 1,5 ton granulat fylls per år på varje plan.

— Jag har alltid varit tydlig med att det granulatet inte är det bästa ur miljöhänsyn, men det är väldigt mycket billigare än alternativet, säger Martin Petterson-Dahl, avdelningschef för anläggningarna på Kultur- och Fritidsförvaltningen.

LÄS MER: Närmare tio gånger högre halter

För att fylla en ny konstgräsplan med det mer miljövänligare EPDM-granulatet skiljer det ungefär en miljon kronor i pris.

Det finns nu också ett helt naturligt material där man fyller konstgräsplanerna med kork istället för granulat.

— Det sker en ständig utveckling på det här området. Kork är ganska vanligt i varmare länder, men problemet är att det suger åt sig vatten. Man behöver nästan planvärme för att kunna använda kork.

Hur tänker ni när det kommer till eventuella nya konstgräsplaner i kommunen?

— Blir det en eventuellt ny arena med konstgräs föreslår jag 100 procent miljöväntligt granulat. Hade jag fått välja hade det varit så på alla konstgräsplaner, men det blir en större investeringskostnad.