Torpflytt i Hovslätt.

Så flyttar man ett hus

16 ton historia rullade genom Hovslätt

Rejält tungt och över 200 år gammalt. Flytten av 1700-tals torpet Flugebo väckte viss uppmärksamhet i Hovslätt under onsdagen

Torpet Flugebo hade fram till onsdagen stått på sin nuvarande plats vid Hovslätts ängar sedan 1700-talet. När ett helt nytt bostadsområde byggs får inte torpet plats och riskerade rivning.

— Det här är det sista dagsverkstorpet som finns kvar i Hovslätt och det var angeläget att det skulle bevaras, säger Hasse Paulsson, medlem i hembygdsföreningen.

Efter diskussioner mellan hembygdsföreningen och Pålssons bygg så erbjöd sig byggfirman att stå för en flytt av torpet till hembygdsgården.

— I föreningen ser vi positivt på den generositeten, det visar att företaget har känsla för kulturhistoria och gamla byggnader, säger Hasse Paulsson.

"Det är gott virke"

Klockan åtta på måndagsmorgonen sattes arbetet med att flytta huset igång. Att flytta gamla torp är tydligen en inte helt ovanligt uppgift för det anlitade Vaggerydsföretaget Industriflyttningar.

— De har väl hänt. De byggde bra på den tiden. Det är gott virke och är bara det understa varvet på det här torpet som är lite skadat, det är imponerande, säger vd Christer Johansson.

Vid tiosnåret kunde kranen lyfta huset från marken och sätta det på det på ett släp, inför nyfikna Hovslättsbor.

— Det är alltid kul med lite publik, säger Christer Johansson.

Mer publik blev det när torpet en stund senare körde förbi Hovslättsskolan till barnens förtjusning.

Trots att det 16 ton tunga huset förflyttades tvärs över Hovslätt, genom en rondell och över järnvägen skedde flytten utan missöden. En stolpe fick förvisso sågas ner för att bana väg för huset.

Drog till Amerika

Flugebo var ett dagsverkstorp knutet till Hällstorps herrgård. För att bo där och bruka tillhörande jordbit var torparen tvungen att utföra ett antal dagsverken i gengäld.

— Var man fattig när man kom dit var man inte rikare när man kom därifrån, säger Hasse Paulsson som själv har förfäder som bodde i huset under 1800-talet.

Levnadsödena för tre av de barn som växte upp i torpet under sent 1800-tal sticker ut. En av dem, Victor Hallquist, drog till Amerika 1887 och blev en framgångsrik snickare och byggmästare. De andra två hette Emil och Johan Andersson.

— De skapade två snickerifabriker som hade en stor roll för samhällets utveckling, berättar Hasse Paulsson.

Nu står torpet på parkeringen vid hembygdsgården i väntan på bygglov. Därefter ska det renoveras till det torp det en gång var.

Regler för kommentarer