Så lever tiggarna i Jönköping

På parkeringsplatsen vid Oset i Huskvarna lever sedan i somras omkring 25 romska tiggare från Rumänien i sina bilar. Förra veckan mötte JP några av dem i Pingstkyrkan i Jönköping, när Kyrkhjälpen öppnade sin verksamhet. I dag skildrar vi i ett reportage romernas bostadssituation, och vad som händer när den långa dagen utanför butikerna har tagit slut.

Det är indiansommarväder och börjar bli kväll en av de första dagarna i september. På Osets parkeringsplats i Huskvarna har ett 20-tal romska tiggare från Rumänien börjat återsamlas, efter att än en gång tillbringat hela dagen utanför butiker i centrala Jönköping. En av dem är Sorin Roman, som för tre dagar sedan blev pappa igen. Hans fru, deras nyfödda son och de andra barnen är kvar hemma i byn utanför staden Bacau. Det är tisdag; sedan i lördags har Sorin lyckats samla ihop 160 kronor. En bra dag kan tiggarna få ihop 250 kronor var - en sämre kan det handla om en tiokrona.

– Sedan jag kom hit för två månader sedan har jag kunnat skicka hem lite över 1 000 kronor. Nu försöker jag skrapa ihop så mycket som möjligt, där hemma är två fönster och en dörr trasiga, och de måste lagas innan vintern, säger han, via tolken Andrei Firanescu.

Fakta: Romerna i Jönköping

I juni i år flyttade de romska tiggare som bott i bilar vid Juneleden i Jönköping till Oset i H..

Fakta: Romerna i Jönköping

I juni i år flyttade de romska tiggare som bott i bilar vid Juneleden i Jönköping till Oset i Huskvarna, efter en dialog med kommunen. Under våren hade organisationen Hela Människan påtalat att man haft svårt att ta emot alla tiggare som kommit för att få hjälp med användning av toaletter och dusch.

Under sommaren inledde församlingarna i Jönköpings kristna råd sitt arbete för att få till en hjälpverksamhet för tiggarna. I augusti öppnade "Kyrkhjälpen" med möjligheter till frukost, dusch, tvätt och nya kläder i Pingstkyrkan. En dialog har inletts med kommunen om att hitta en permanent boendelösning för romerna inför vintern.

På parkeringen där det finns både offentliga toaletter och sopsortering, sover Sorin Roman varje natt i en av ett tiotal uppställda bilar tillsammans med vännen Gica Lantaragiu. De tänker stanna tills den 15 september. Att ta sig hem till Rumänien i bil kostar omkring 1 500 kronor. En bussbiljett skulle kosta lika mycket. Bilarna har romerna antingen fått eller lyckats komma över billigt här i Sverige. Men det är oklart hur många som är kördugliga vid det här laget. Sorin som ser avmagrad ut, säger att han gått ner från 68 kilo till 52 kilo under de två månaderna. Han berättar att han saknar sitt dragspel som någon stal utanför en butik härom dagen, när Sorin gick in och skulle köpa en läsk.

Bilarna som fungerar som bostäder och sovplatser är fyllda med filtar och kuddar. Ett paket korvbröd skymtar på instrumentbrädan i en av dem, och i slutet av bilraden står en husvagn som någon har skänkt till romerna.

– När vi kommer hit på kvällen brukar vi städa i bilarna eller promenera lite. När man sitter hela dagen blir man stel, och därför försöker vi röra på oss så mycket som möjligt, säger Catalina Alecu, en kvinna i övre medelåldern.

Varje dag tar hon sig till Ica i korsningen Kungsgatan/Klostergatan vid halv tio på förmiddagen, och sitter sedan där till sex på kvällen.

– Ibland får vi leksaker och kläder av folk också.

– Många av oss vill åka hem igen den 10:e, men jag fick skicka hem pengar till min man som fått diabetes, och nu måste jag börja om med att samla in pengar.

Fakta: Romerna och Europa

Runt om i Europa förvägras resandefolk rättigheter som är självklara för majoritetssamhälle..

Fakta: Romerna och Europa

Runt om i Europa förvägras resandefolk rättigheter som är självklara för majoritetssamhället. Det handlar om rätten till skolgång, arbete, bostäder och sjukvård. Många romer har bittra erfarenheter av att ha blivit bortjagade från sina boplatser och att bli utslängda från klassrum, bara på grund av sin etniska tillhörighet.

Nazisternas terror under andra världskriget utgjorde en kulmen för förtrycket och kostade ett okänt antal, men sannolikt hundratusentals romer livet. Forskaruppgifter talar om att ungefär hälften av Europas romska befolkning dödades av nazisterna och deras medlöpare. Källa: Forum för levande historia.

Flera av romerna på parkeringsplatsen säger att de brukar klara sig på en korv för 15 kronor som enda mål under dag. Och svaret på frågan om vilken den viktigaste politiska insatsen i Rumänien är för att de ska slippa tigga pengar är entydigt i gruppen på Oset; att skapa jobb så att de kan känna värdighet och stabilitet.

– Om Ceaușescu hade levt nu skulle alla ha jobb! utbrister någon.

– Vi vill tacka de högsta politikerna i staden, för att det är tillåtet att tigga och att vi får vara här. Polisen har också alltid varit snäll mot oss, säger Catalina Alecu.

En normal dag för romerna som just nu befinner sig i Huskvarna och Jönköping, innebär att de stiger upp mellan sju och åtta på morgonen. De som är kristna, oftast katoliker eller pingstvänner, brukar be en bön innan de ger sig i väg med bussen in till stan.

– Jag brukar be om att jag ska hitta någon som kan köra mig tillbaka hem till Rumänien, säger Catalina.

Hur känns det att tvingas tigga på det här sättet?

– Det värsta är när folk går förbi och tittar snett, då skäms jag som mest. Jag är sjuk, men skulle gärna skrubba toaletter som ett jobb. Men det vet nog inte folk som går förbi.

Ett kort kliv bakåt i tiden. Under dagen träffar Catalina Isabella Simonsbacka utanför Ica i strömmen av förbipasserande. Det är något som inte sker för första gången. Trots språkförbistringen brukar de försöka prata med varandra när Isabella passerar.

– I bland ger jag pengar eller frukt, ibland stannar jag bara och pratar lite. Jag tycker det är viktigt att också ta sig tid att prata och heja. Okej om det skulle visa sig att det är organiserade ligor bakom tiggeriet, men när jag passerar ser jag en människa som är i nöd, och då måste jag reagera, säger Isabella Simonsbacka.

Precis som i Jönköping har Kyrkhjälpen nu även öppnat i Huskvarna, med möjligheter till dusch och frukost två dagar i veckan hos Frälsningsarmén. Innan romerna fick flytta från Jönköping till Oset, brukade de försöka duscha på toaletterna vid stationen. Men innan kyrkorna öppnade sin verksamhet, var det sällan någon som kom åt en dusch mer än en gång varannan vecka.

Bakom bilarna ner mot vattnet bor det äldre paret Maria och Ion Constantin i ett tält. Maria har en tröja med texten "Jesus älskar dig" på rumänska, och precis som de andra hoppas paret att de kan bo i en varmare lokal när vintern kommer. I närheten står Georgian Cristea som under hela förra vintern bodde i ett tält, men nu sover i en av bilarna.

Efter någon timme när solen är på väg att gå ner bakom Vättern, kommer Helna Djärf från Bymarken cyklande mot parkeringen. Hon är engagerad i det kyrkliga arbetet för tiggarna, och brukar komma ner med mat och frukt en gång i veckan. Hon stannar ett tag och hör sig för om hur de mår den här kvällen.

– Jag tänker på Jesu ord: "Det ni har gjort mot en av dessa mina minsta, det har ni också gjort mot mig." Men när jag tänker på att de varit här i två år nu så skäms jag, säger Helna Djärf.

Korv och korvbröd delas ut och tas emot med stor tacksamhet. Silvia Cocor som bor i en av bilarna med sin familj, tar fram ett spritkök och en stekpanna ur en av alla ihopsamlade kassar och ställer på motorhuven. Det blir ett oväntat och välkommet kvällsmål. Silvia säger spontant:

– Min son vill nästan inte vakna på morgonen längre, han är trött på allt det här nu.

Men Mario som är i 20-årsåldern och gift med Mona-Liza, försöker se framåt.

– Min dröm är att få ett jobb, antingen här eller hemma i Rumänien. Jag tycker om att måla hus, men kan tänka mig att samla skräp eller vad som helst.

När Kyrkhjälpen öppnade i Jönköping i förra veckan, fick Nicolae Cristia hämtas i ambulans i Pingstkyrkan efter att ha fått problem med njurarna. Han fick akutsjukvård och medicin, men nu vankar han av och an i närheten av sin bil och har svårt att sitta still.

– Han orkar inte tigga längre och måste gå upp och kissa hela tiden på nätterna, förklarar någon, som sedan pekar på en kvinna lite längre bort som heter Tina Cantaragiu.

– Hon är den enda här som inte har något hus att komma hem till i Rumänien. Lånehajar har tagit det och nu är bilen det enda hon har.

Flera av romerna vid Oset börjar långsamt plocka ihop sina saker och göra sig redo för ännu en natt. Presenningar dras över framrutorna, och det är mörkt på parkeringsplatsen när den sista dörren i raden av bilar slår igen.

Fakta: Tiggeriet och EU

I ett försök att få medlemsländerna att ta ansvar för sin romska befolkning lanserade EU 2011..

Fakta: Tiggeriet och EU

I ett försök att få medlemsländerna att ta ansvar för sin romska befolkning lanserade EU 2011 en europeisk plan för att integrera Europas romer. Målet var att säkerställa romernas tillgång till utbildning, sjukvård, arbete och bostäder. För att nå dit skulle medlemsländerna använda medel från de gemensamma strukturfonderna. Under budgetperioden 2007 till 2013 avsatte EU 184 miljarder kronor till Rumäniens utveckling. 32 miljarder kronor av dem kunde användas för utbildning, sociala insatser och för att hjälpa landets fattiga, däribland romer.

Men när ett drygt år återstod av perioden visade det sig att Rumänien endast hade plockat ut 6 procent. Drygt 30 miljarder kronor, som kunde användas för landets fattiga, var orörda och riskerade att skickas tillbaka till EU:s centrala budget. När budgetperioden tog slut vid årsskiftet 2013/2014 hade Rumänien, efter påtryckningar, utnyttjat en större del: cirka 20 procent. Men landet var fortfarande sämst i EU på att använda stödet för landets utsatta. Källa: dn.se

Regler för kommentarer