Den omtvistade Kärleksudden i Mullsjö kommun. Foto: Arkivbild 

Sylvebo: Ny start för Mullsjö?

Mullsjöpolitiken 2016. Hoppfullt efter tungt 2015.

Bostadsbyggande och en gång för alla bort med fukten på Trollehöjdskolan är återkommande önskningar när Mullsjöpolitikerna blickar över 2016.

Det är ett gott avstamp. Trollehöjdskolan med dess omfattande fuktproblem har varit föremål för politisk cirkus det gångna året.

För alla berörda – invånarna, eleverna, lärarna och, inte minst, de förtroendevalda – vore det ett lyckokast om Trollehöjdskolan kan återställas som det från början var tänkt.

Bostadsbyggandet är så gott som alltid aktuellt i de flesta kommuner, Mullsjö icke undantaget.

Tillgängliga hem är förutsättningen för att en kommun ska kunna växa, det vill säga att fler människor flyttar till kommunen, vilket i sin tur ger ett bredare skatteunderlag.

Just skatt är något Leif Andersson (MF) tror att kommunen behöver höja rejält för att få ekonomin i balans.

Offentliga investeringar har gjorts, men det kostar skattepengar.

Det gäller även att försöka öka de privata investeringarna, en annan förutsättning för kommunens tillväxt. Om det på sikt ger fler arbetstillfällen kanske inte skatten behöver höjas riktigt lika mycket.

Tillgång till mer industrimark bör kommunen säkra, menar Henrik Jansson (M). Han säger också att kommunen bör "växa med förnuft".

Det är ett tydligt moderat perspektiv på politikåret 2016.

Även i övrigt präglas partiernas sakpolitiska prioriteringar av respektive partis idétradition.

För Sverigedemokraternas Angelica Lundberg är, föga förvånande, den viktigaste frågan att hejda asylinvandringen till kommunen.

Kristdemokraten Niklas Hedström hoppas, som företrädare för partiet med "familjens röst", bland annat på familjecentralen.

Adam Bergqvist (V) lyfter bostadsfrågan. Den är som sagt central för alla politiker. Men Vänsterpartiet har av tradition pläderat för "bra och billiga bostäder", gärna med tyngdpunkt på utveckling av hyresrätten som boendeform.

Bergqvist, som håller till i andra änden av den politiska skalan, går, liksom Miljöpartiets Jens Mattsson, på tvärs mot Lundbergs önskan och ser gärna ett kommunalt ansvar för mottagning av asylsökande och ensamkommande.

Gun Nilsson lanserar för den landsbygdsvänliga Centern frågan om bredband i kommunens ytterområden, en fråga som definitivt handlar om näringslivsklimat och tillväxt:

"Det finns många småföretag här som är i behov av bredband", konstaterar hon.

Det är bara att instämma.

Linda Danielsson (S) slår ett slag för det som är hennes partis mest angelägna fråga, välfärden:

"Vi vill fortfarande bygga ett trygghetsboende och vi behöver fler förskolor, barnantalet ökar."

Utmaningen för kommunalrådet Danielsson är dock att få ihop välfärdsutbyggnaden med finanserna. Tillväxten och skatteunderlaget måste självklart gå hand i hand med de offentliga åtagandena.

Därför borde även Danielsson ha ett intresse av att låta kommunen "växa med förnuft".

Thore Thorstensson (L) hoppas för sin del att antalet överklaganden minskar. Han tar köpet av Kärleksudden som ett exempel, där Mullsjö Framtid överklagade till förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten tyckte att priset 14 miljoner kronor var för högt och gav Mullsjö Framtid rätt. Kommunen överklagade till kammarrätten som i november beslöt att inte ens pröva ärendet.

Att Thorstensson mot den bakgrunden vill se färre överklaganden är måhända begripligt.

Å andra sidan är det precis så här rättsstaten ska fungera. När politiken tabbar sig är det juridikens plikt att gripa in. Mullsjö Framtid utnyttjade bara sin inom lagens ram medborgerliga rätt – och fick rätt.

Sedan kan vi generellt diskutera om inte möjligheterna att överklaga exempelvis bygglov och detaljplaner är lite väl generösa i det här landet. Det är i så fall något som lagstiftaren (riksdagen) får ändra på.

Hursomhelst bör inte en strängare lag i det hänseendet påverka möjligheten till så kallad laglighetsprövning, där varje medborgare har rätt att låta en domstol kontrollera om kommunfullmäktiges beslut överensstämmer med lagen.

Det är inte ovanligt att kommunpolitiker får för sig att deras politiska beslut är politik (demokratiskt förankrad) och att de därför går före juridiken.

Men juridiken är också demokratiskt förankrad genom lagarna. Kommunpolitikerna är skyldiga att följa lagarna. De kan inte sätta sig över vad riksdagen i lag beslutar om.

Fallet Kärleksudden visar just detta. Och Mullsjö Framtid förtjänar respekt för att partiet genom sin begäran om laglighetsprövning har petat på denna hos kommunpolitiken ömma punkt.

DAN SYLVEBO

Regler för kommentarer