Tehuset anklagas för att frälsa muslimer

"På Tehuset pratar vi inte om politik eller religion - det skapar bara problem" säger Tehusets grundare Soheila Fors. Men under ytan verkar det finnas en annan agenda.

Anna Alm Mårtensson, samordnare för Jönköpings kommuns mottagning för våldsutsatta, satt och surfade på Tehusets hemsida.

Av en slump kunde hon plötsligt läsa ett dokument som låg helt öppet, men som hon strax förstod var tänkt att vara hemligt.

– Jag blev bestört, säger hon.

Tehuset är en verksamhet som finns på tre orter i Sverige. Det första, i Karlskoga, startade hösten 2010. I Jönköping öppnade Tehuset så sent som i februari i år.

Förgrundsfigur bakom Tehuset är Soheila Fors, en kurdisk kvinna som engagerat sig starkt för kvinnor som lever i en utsatt situation och har erfarenhet av problem med hederskultur.

Även om Soheila och hennes man Kjell Fors är tydliga med att de är kristna har de också varit tydliga med att Tehuset inte är en kristen missionerande verksamhet. Det beskrivs som ett ställe där fyra världsreligioner möts.

Soheila Fors har fått mycket uppmärksamhet i media och brukar i intervjuer säga att det inte pratas politik eller religion i Tehuset. Så sent som i förra veckan skrev Kjell Fors på Facebook: "I Tehuset möts kvinnor av alla världsreligioner" och "Vi talar aldrig om religioner utan möts i empati och kärlek".

Men det Anna Alm Mårtensson hittade, när hon öppnade dokumentet, ett brev till pastorer, var något annat.

– Jag hade faktiskt svårt att ta in det. Att den här verksamheten, trots att man säger något annat utåt, så uttalat handlar om att frälsa muslimer till kristendom, säger hon.

Just dessa dubbla budskap upprör Anna Alm Mårtensson.

– Det känns som om Tehuset på ett mycket utstuderat sätt grundlurar de som kommer till verksamheten, men också de tjänstemän och politiker som beviljar medel.

Hon tycker att det vore en annan sak om Tehuset uttalat berättade om vad de stod för. Då kunde de kvinnor som är kristna, eller söker en kristen verksamhet, välja att ta kontakt.

Det är extra viktigt att kvinnor som finns i en utsatt situation har rätt att veta vilken verksamhet det är de söker sig till, anser Anna Alm Mårtensson. Hon tycker också att organisationer och arbetsplatser som hennes, som jobbar med våldsutsatta kvinnor, ska kunna veta vad olika hjälpverksamheter står för.

– Det är oerhört viktigt med ett gott och respektfullt bemötande av dessa kvinnor. Det som Tehuset har visat i detta dokument anser jag visar på att något är fundamentalt fel.

Anna kontaktade Catarina Gustafsson, som är verksamhetschef för kvinno- och tjejjouren i kommunen, för att berätta vad hon hittat.

Catarina Gustafsson reagerade lika starkt.

– Det kändes obehagligt att läsa de här metaforerna om ormar, duvor och Tehuset som en trojansk häst. Att det finns en så utstuderad strategi i det fördolda.

Catarina tycker att det finns extra starka argument för att vara varsam i mötet med kvinnor som kanske lämnat eller håller på att lämna en våldsrelation.

– Vi tänker på det hela tiden i vår verksamhet. Vi funderar mycket kring makt och tycker att det är självklart att den som möter stödsökande kvinnor inte ska ha en egen agenda. Dessa kvinnor har varit utsatta för makt och kontroll i relationen. Det är viktigt att ha en verksamhet med insyn och öppenhet, att det ska vara rättssäkert för den som söker hjälp.

Anna Alm Mårtensson och Catarina Gustafsson har kontaktat länsstyrelsen med sin information. Länsstyrelsen har beviljat statliga projektpengar till Tehuset.

Men de båda har nu också bestämt sig för att gå ut i pressen och berätta om brevet.

– Jag har reagerat så starkt känslomässigt på det här. Verksamheten måste granskas, jag vill att fler ska få veta, säger Catarina Gustafsson.

– Ska den här verksamheten verkligen få skattepengar för att öppna verksamheter på allt fler orter? Jag anser att det är av största vikt att verksamheten nu blir granskad, både ledningen och organisationen i sig, säger Anna Alm Mårtensson.

Regler för kommentarer