Peter Jeppsson är vice vd för Svenskt Näringsliv. Han gillar att segla och äta skaldjur. Favoritskådespelaren är Kevin Spacey och favoritartisterna Bruce Springsteen och U2. Foto: Dan Sylvebo

Vice vd: Konkurrenskraften måste stärkas

— Nettoeffekten för den enskilde skapar möjligheten att leva på sin lön, konstaterar Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv. I förra veckan besökte han Jönköping.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet med professor Lars Calmfors kom nyligen med ett förslag om att sänka ingångslönerna med 25 procent.

Instämmer du?

— I stora delar är Calmfors tankar bra, säger Peter Jeppsson. Vad som behövs är att man konstruktivt hittar ett upplägg som parterna är överens om, så att politikerna inte behöver kliva in.

Är det rimligt att sänka ingångslönerna med 25 procent?

— Jag vill inte sätta någon siffra på det. Men ett vanligt motargument är att man ska kunna leva på sin lön. Det är en ståndpunkt jag sympatiserar med. Men flera bitar spelar in här, dels hur stor lönen är, dels hur den beskattas. I Sverige beskattar vi även låga löner väldigt hårt. Det skulle man kunna ändra på.

Peter Jeppsson menar också att kostnaderna att anställa är höga. Här handlar det om att se över arbetsgivaravgifterna, till exempel.

— Så det finns flera rattar att vrida på.

Om vi till de förändringar du listar även sänker ingångslönerna, hur blir det då lättare att leva på sin lön?

— Nettoeffekten för den enskilde skapar möjligheten att leva på sin lön. Där är beskattningen en viktig del. Sen kan man diskutera vilka nivåer som är rimliga.

Vad säger du till dem som menar att det är bättre att sänka högstalönerna än lägstalönerna?

— Det skulle knappast hjälpa 300 000 nyanlända in på arbetsmarknaden.

Avtalsrörelsen är här. Vad är Svenskt Näringslivs ingång?

— Det måste slutas avtal som stärker företagens internationella konkurrenskraft. Där har vi tappat. Vi har behov av att ta tillbaka förlorad mark.

Peter Jeppsson hävdar att det vore farligt om man övergav industrins avtal som märke för lönebildningen.

Vi har haft en period med låg inflation. Finns då inte utrymme för högre löner nu?

— 2008-14 var snittlöneökningarna 2,8 procent och inflationen 0,7. Reallöneförbättringen var 2,1 procent. Det är en väldig köpkraftsförstärkning. Modellen har fungerat bra, men under den här perioden har den gett för stora kostnadsökningar. Det är egentligen bättre reallöneförbättringar än vad som hade behövts.

Peter Jeppsson anser att de inte har motsvarats av några produktivitetsförbättringar och det är dessa som ger utrymme för kostnadsökningar.

Avtalsrörelsen speglar den historiska kampen mellan arbete och kapital. Borde inte företagens ägare avstå lite av sin utdelning så att arbetarna kan få mer i lön?

— Lönen är ersättning för arbete och borde vara mer differentierad än i dag och mer kopplad till vilken insats man gör. Utdelningarna är ersättning till ägarna för deras investeringar och risktagande med kapital. Så det hänger inte samman.

Lönen är en kostnad. Får företaget ner den, ökar chansen till högre vinst och därmed utdelning. Finns då ingen koppling mellan lön och utdelning?

— Klart att det finns en koppling mellan olika delar av ett företags ekonomi som helhet. Men det kan vara äventyrligt att ha en alltför snäv syn på lönen och lönekostnaden och möjligheten och behovet av att pressa ner den. För det kan gå ut över möjligheten att få tillgång till kvalificerad personal. I förlängningen går det ut över möjligheten till vinst och utdelning.

DAN SYLVEBO

Regler för kommentarer