Många människor stannar hemma under coronapandemin, vilket lett till att tv-tittandet, spel om pengar och dataspelande har ökat. Regeringen har därför kommit med nya krav på de bolag som erbjuder spel om pengar.

Kraven syftar till att begränsa bonusar som delas ut, införa tidsbegränsningar för spelande och även sätta en gräns för hur mycket man kan spela för. Vid en första anblick kan det verka som ansvarstagande, men i själva verket är det en politik med negativa konsekvenser. Hårda regleringar driver spelare till utländska sidor och kriminella aktörer, vars kasinon präglas av allt annat än ansvarstagande.

Det tidigare spelmonopolet öppnades upp i början av förra året, eftersom det drev spelarna till utländska sidor. Men detta verkar nu glömt när regeringen bestraffar företagen med svensk licens genom allt hårdare krav. Det tyder på en okunskap inför att spelandet sker på nätet och att spelarna kan söka sig från spelsajter med svensk licens till utländska spelsajter.

Det är välkänt att spelande i fall där förbud och regleringar existerar utvecklas som en viktig inkomstkälla till organiserad kriminalitet. Det finns också starka indikationer på att kriminella aktörer bedriver omfattande internetspelsaktivitet på den oreglerade delen av internet.

I början av året rapporterades om ett fall där myndigheter i Portugal, Luxemburg och EU stängde en illegal internetspelsaktör som hade haft årliga intäkter motsvarande 845 miljoner kronor. Men regeringen agerar inte mot de kriminella, utan inskränker de mest ansvarsfulla företagen som har svensk licens.

Spel om pengar är en bred folkhobby i Sverige som majoriteten av den vuxna befolkningen ägnar sig åt. Mellan 2009 och 2018 har andelen av befolkningen i Sverige med ett problematiskt spelande ökat något, medan andelen som riskerar att hamna i spelmissbruk sjunkit betydligt. Totalt har andelen som har spelproblem eller risk för det fallit från 2,2 till 1,3 procent.

Spelmissbruk är ett problem som måste bemötas aktivt. För att komma till bukt med det krävs åtgärder som är direkt riktade mot det. Utifrån det perspektivet bör man först, genom enkla tester som kan delas ut i skolor, identifiera personer med risk för missbruksbeteende eller redan utvecklat missbruk. Dessa kan sedan erbjudas program baserade på kognitiv beteendeterapi, kombinerat med andra terapiformer, i syfte att ge dem stöd att tackla sitt missbruk.

Målet för en sund spelpolitik borde vara att bekämpa missbruksbeteende utan att ställa till det för alla de människor som spelar som hobby. Regeringen borde därför backa från sina föreslagna åtgärder, som driver spelarna bort från de ansvarsfulla svenska spelföretagen och stärker finansieringen till kriminella nätverk.

Nima Sanandaji

teknologie dr., vd för tankesmedjan ECEPR