Annons

Annons

Annons

ledare borgerligGruvplanerna i Norra Kärr

Eric Luth: Det fossila samhället större hot mot Vättern än gruvan

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende borgerlig.

Måhända är risken med en gruva i Norra Kärr för stor. Men kanske är alternativet att vi inte har någon Vätterröding alls kvar inom en snar framtid, skriver Eric Luth.

Bild: Pär Grännö, Csaba Bene Perlenberg

Annons

GÄSTKRÖNIKA. Som barn tittade jag ofta på när Vätterrödingen lekte i Huskvarna hamn. Det är ett av naturens svåröverträffade skådespel. Sedan dess har jag bland annat sett lejonungar leka på den östafrikanska savannen, men frågan är om inte den nordsmåländska Vätterrödingens lek överträffar till och med det.

Vätterröding är en kallvattenfisk. Den trivs i Vättern eftersom sjön, vilket alla som har badat i den lär ha märkt, är kall. Men det innebär också att fisken är hotad. Den behöver kallt vatten för att kunna leka, föröka sig och växa sig stor. Redan nu får varmare vintrar rommen att kläckas för tidigt, vilket i sin tur gör att ynglen ger sig ut på jakt efter djurplankton innan tillgången har blivit god i sjön. Dessutom får äldre fiskar det svårare att hitta föda, då även siklöjan påverkas negativt av varmare vatten.

Annons

Annons

Man skulle behöva dricka Vättervatten i tusentals år för att få i sig koffeinhalter motsvarande en kaffekopp.

När länsstyrelsen beskriver de långsiktiga hoten mot Vättern toppar klimatförändringarna listan. Den globala uppvärmningen med ökade vattentemperaturer är överhängande hot mot sjöns kallvattenekosystem. När det kommer till miljöföroreningar däremot ger en ny SLU-studie Vättern toppbetyg. Sjön mår bra, bättre än både Vänern och Mälaren. Förekomsten av miljöföroreningar är låg. Rapportförfattarna pekar bland annat på att man skulle behöva dricka Vättervatten i tusentals år för att få i sig koffeinhalter motsvarande en kaffekopp. Förmodligen finns det effektivare sätt för att få i sig det kaffe som krävs för att klara de sista slitiga timmarna på jobbet.

I dag känner många en stor oro för vad en gruva i Norra Kärr skulle innebära för Vättern. Om gruvprocessen ska gå vidare måste gruvbolaget först förklara hur man ska hantera naturskyddsområdena kring gruvan. Man måste också förklara hur man ska minimera riskerna för övergödning och grumligt vatten i Vättern. Det är viktiga ämnen, men den analys som krävs i detta skede är tydligt avgränsad till frågor som inte borde vara omöjliga att besvara. I synnerhet då det redan finns en gruva av jämförbar storlek nära Vättern som har behövt lösa liknande frågor – zinkgruvan i Askersund.

Om man inte kan visa på låga risker bör en gruva inte byggas.

Annons

Efter den begränsade naturskyddsanalysen måste en fullständig miljökonsekvensbeskrivning göras av gruvbolaget, en analys som ska prövas mot Miljöbalken och godkännas av Mark- och miljödomstolen. Där måste man bland annat kunna visa på att gruvan inte utgör ett hot mot människors hälsa. Det är en omfattande och helt central del. Om man inte kan visa på låga risker bör en gruva inte byggas.

Annons

Oavsett var man bygger en gruva finns det dock risker. Det kan ske en jordbävning, som vid kärnkraftverket i Fukushima. Jönköping kan drabbas av ett tusenårsregn. Faktum är att det mesta som vi gör som människor, eller ens som levande varelser på den här planeten, är förknippat med risker. Men risker måste sättas i perspektiv. Vilka risker kan elimineras eller åtminstone minimeras? Vilka är ofrånkomliga? Vilka riskabla projekt kan bidra till att andra risker minimeras eller elimineras? Och vilka risker är faktiskt för stora?

Fr att klara av klimatutmaningen behöver vi sällsynta jordartsmetaller.

Mänskligheten står inför en överhängande, existentiell risk. Den kallas klimatkrisen, och kan förändra vår planet i grunden. Rika länder kommer att kunna värja sig bättre än fattiga, men när vattenytan och temperaturerna stiger och skogsbränder rasar kommer alla att drabbas. För att ha en chans att minimera denna risk och dess effekter måste vi ställa om till fossilfria samhällen. Och för att klara av det behöver vi sällsynta jordartsmetaller.

I sammanhanget måste man komma ihåg att vi står inför många olika risker. Den största är om vi inte gör något alls. Vår inslagna väg håller farlig kurs. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga för att kunna ändra färdriktning. Här måste två risker vägas mot varandra: Måhända är risken med en gruva i Norra Kärr för stor. Men kanske är alternativet att vi inte har någon Vätterröding alls kvar inom en snar framtid, i en sjö som har blivit kraftigt förändrad. Inte på grund av gruvan, utan på grund av att vi ingenting gjorde.

Annons

I gruvlandet som slutade gräva kan fossilsamhället bli Vätterrödingens död.

Eric Luth

Annons

Liberal skribent och kulturredaktör i Liberal Debatt. Bördig från Hakarp.

Detta är den fjärde och sista delen i en artikelserie på ledarsidan i Jönköpings-Posten om svensk mineralpolitik och den föreslagna gruvan i Norra Kärr.

LÄS MER: Eric Luth: Markägare ska inte gruva sig (del 3)

LÄS MER: Eric Luth: Gruvligt dåligt av regeringen (del 2)

LÄS MER: Eric Luth: Gruvlandet som slutade gräva (del 1)

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan