Annons

Annons

Annons

Annons

ledare borgerlig

Daniel Åkerman: Föreningsfriheten måste gälla även för nazister

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende borgerlig.

Den parlamentariska kommitténs förslag är tyvärr ett gott exempel på faran i att försöka begränsa föreningsfriheten. På bilden: Skuggor av medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen vid en manifestation i Visby. Foto: Henrik Montgomery/TT

Annons

OPINION. Att förbjuda deltagande i rasistiska organisationer bryter inte bara mot grundläggande friheter, utan kommer också i praktiken att bli verkningslöst.

Riksdagens parlamentariska kommitté om förbud mot rasistiska organisationer likt Nordiska motståndsrörelsen har inkommit med sitt betänkande. Detta är inte första gången som frågan behandlas, åtminstone sju olika utredningar har tidigare diskuterat liknande förbud. Däremot är detta första gången som någon kommitté förordar att ett förbud ska införas.

Mängden utredningar vittnar om hur kontroversiellt förslaget är, liksom det faktum att det knappast rådde enighet i kommittén. Hela tre riksdagspartier reserverar sig mot förslaget: Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Och det av goda skäl. Föreningsfriheten är en fundamental demokratisk rättighet. Det är genom att organisera sig gemensamt som medborgare kan utöva politisk påverkan och utmana sittande makthavare. Därför måste föreningsfrihetens ramar vara så breda som möjligt. Inte för att skydda extremister i sig, utan för att ingen ska klassas som extremist, och berövas sina rättigheter, av misstag.

Annons

Annons

Den parlamentariska kommitténs förslag är tyvärr ett gott exempel på faran i att försöka begränsa föreningsfriheten. Det förbjuder deltagande i, och samröre med, ”rasistiska organisationer” vilket avser sammanslutningar "som genom brottslighet förföljer en folkgrupp”. Men hur ska det avgöras vilka sammanslutningar som gör det? Måste det stå i stadgarna? Ska det ske regelbundet? Hur många gånger? Hur stor andel av medlemmarna måste i så fall delta i brottsligheten? Räcker det med att känna till den?

Avgränsningsproblematiken blir uppenbar trots kommitténs försök till tydlighet. Eftersom alla medlemmar riskerar upp till två års fängelse är sådan osäkerhet knappast rimlig. Farhågorna stillas inte heller av att det enligt betänkandet ”inte är nödvändigt att åklagaren i alla avseenden kan precisera vilka konkreta brott som har begåtts”. Men även om dessa frågetecken rätas ut uppstår det parallella problemet att inskränkningarna i föreningsfriheten lär bli verkningslösa. Då en rasistisk organisation, enligt lagförslaget, förföljer genom brottslighet är verksamheten, per definition, redan olaglig. De personer som förslaget är riktat mot kan alltså redan lagföras i dag. Om inte för själva handlingen så för medhjälp, försök eller stämpling. Därtill är det långt ifrån klart att ett förbud mot organisationer faktiskt slår mot det våld som utövas av vit-maktrörelsen.

Annons

Kommittén utgår från Säkerhetspolisens varningar om att aktiviteten bland våldsbejakande extremister har ökat. Men enligt Säpo begås brotten inte längre nödvändigtvis av personer som faktiskt är med i organisationer – en utveckling som bedöms fortsätta de närmaste åren. Säpo varnar också för att extremismen kan gå under jord om samröre förbjuds och därmed bli svårare att övervaka. Kommitténs förslag lär alltså bli kontraproduktivt. Som så ofta leder inskränkningar av grundläggande rättigheter till att både frihet och säkerhet inskränks.

Daniel Åkerman

Ledarskribent Svenska Nyhetsbyrån

Till toppen av sidan