Annons

Annons

Annons

Annons

ledare borgerlig

Perlenberg: Inte en siffra rätt om SD:s ekonomiska politik

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende borgerlig.

Sverigedemokraterna vill ha pengaregn med lånade pengar. På bilden: Partiets ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt. Jessica Gow/TT.

Bild: Pär Grännö

Annons

OPINION. Inför förra valet bestod SD:s ekonomiska politik av en populistisk kalkyl: Sänk skatterna och höj bidragen. Ingen tog notis. Gratis är gott så länge man inte ser korven bli stoppad.

I höstas avfärdade Moderatledaren Ulf Kristersson SD:s budgetmotion med orden: "Det är bara dålig politik". Vidare menade Moderaternas partiledare, som alltså numera vill ha SD som budgetunderlag, att SD "attackerar helt fel problem". Kristersson tog sats så att löpvaderna nästan spräcktes då han svingade vilt med sågen: "De lånar för mycket och spretar för mycket. De lägger 105 miljarder som i huvudsak används för att förverkliga olika önskelistor. Det är fel väg att gå".

Annons

Annons

Ritsch, ratsch, aj.

Att Kristersson, som aspirerar på statsministerposten, ändå vill ha SD som regeringsunderlag samtidigt som moderatledaren helt avfärdar SD:s ekonomiska politik kommer onekligen leda till eventuella, spännande förhandlingar framöver.

Budgetfilosofi handlar om att hålla slutraden så svart som möjligt.

Därför är det fascinerande att Göteborgs-Postens liberala ledarsida, som sedan flera år strävat efter att vara dagspressens spjutspets för SD:s normalisering, hävdar att det finns "samklang" gällande "grunddragen" i den ekonomiska politiken mellan M, Kristdemokraterna och SD. Vidare hävdar GP:s ledarskribent Håkan Boström att den ekonomiska politiken kretsar kring "integration, arbetslinje och sammanhållning – med rättigheter och krav kopplade till medborgarskap och arbete."

Men den ekonomiska politiken kan inte begränsas till enskilda sakpolitiska områden. Budgetfilosofi handlar om att hålla slutraden så svart som möjligt.

När Skattebetalarna i höstas analyserade partiernas budgetmotioner påpekades det att det parti som Sverigedemokraterna har mest gemensamt med inte var Moderaterna eller Kristdemokraterna utan, hör och häpna, Vänsterpartiet. Riksdagens två mest extrema partier möter givetvis varandra på sista raden: "Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har mest expansiv syn på politiken. Höjda bidrag och större åtaganden för det offentliga är återkommande i bägge partiernas budgetmotioner. Risken är överhängande för ett ökat skattetryck om dessa två partier får mer inflytande över politiken", konstaterade Skattebetalarna.

Annons

Ett sådant frontalangrepp på medelklassen möter ingen pardon hos Elisabeth Svantesson (M).

Annons

Ökat skattetryck tillhör knappast Moderaternas och Kristdemokraternas mest omhuldade prioriteringar.

Men vad om enskilda ekonomiska principer? Ränteavdraget gör sig påmint som en vattendelare: Förvisso vill KD ihop med V och SD även se en gradvis avtrappning de kommande åren, men ett sådant frontalangrepp på medelklassen möter ingen pardon hos Elisabeth Svantesson (M). Där är det Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson som går i armkrok med finansminister Magdalena Andersson (S).

Slöseri- och utgiftspartiet SD, som alltså hade 128 miljarder kronor mer i omfång på sin senaste statsbudget än Moderaterna, var i höstas så pass desperata att få uppmärksamhet under pandemin när brottslighet eller migration och integration inte längre var på tapeten, att partiet på DN Debatt föreslog helikopterpengar: "ett statligt engångsbidrag på 10.000 kronor till varje svensk medborgare och 5.000 kronor för barn under fem års ålder".

Finansieringskällan? 90 lånade miljarder. Tomma, dyra, och tunga kalorier.

Till och med Dagens Industris ledarsida, som likt GP:s ledarsida arbetat hårt för att sminka SD till att bli ett parti bland andra, kände sig nödgade att ta avstånd: "Villkorslösa helikopterpengar till stora delar av befolkningen är därför inget annat än ren och skär populism. Ekonomin är på väg uppåt. Nu är inte tid för generella bidrag", skrev ledarskribenten Ellen Gustafsson.

Annons

SD:s budget är dessutom direkt näringslivsfientligt – en så kallad dealbreaker i borgerliga KD och M. Mitt under rasande pandemi föreslog SD i höstas att restaurangmomsen skulle fördubblas från 12 procent till 25 procent. En sådan återlåtning skulle inte ens Magdalena Andersson våga sig på ens under icke-pandemi tider. Där bleknar Moderaternas tidigare förslag om att blygsamt höja till 14 procent.

Ökat momstryck. Större offentliga åtaganden. Höjda bidrag. Helikopterpengar som finansieras på krita. Borgerligt? Bara i Göteborgs-Postens vida liberala famn. Men inte i SD:s ekonomiska politik.

Annons

Annons

Till toppen av sidan