OPINION. Samtidigt som vaccineringen mot covid-19 pågår för fullt har den så kallade deltavarianten av viruset blivit ett växande orosmoln. Risken för fler mutationer visar hur viktigt det är att vaccinera så snabbt som möjligt i hela världen. Men tyvärr verkar en del fått för sig att det är patentskyddet för vaccinet som utgör det största hindret. Patent finns för att forskare och företag ska kunna få täckning för sina utgifter och risktaganden. Utan det minskar incitamenten att faktiskt ta fram vaccin och medicin när de behövs som mest.

Men trots det har bland annat WHO och USA tagit ställning för att tillfälligt slopa patenträtten på coronavaccin. Nyligen röstade även EU-parlamentet i frågan, och det slutade i samma ställningstagande. Alla de svenska parlamentsledamöterna utom S, MP och V röstade nej, men det räckte alltså inte för att EU skulle stötta patenträtten.

Ställningstagandet betyder än så länge inget i praktiken, men blir ett steg i fel riktning. De som förespråkar slopad patenträtt hävdar att det skulle öka produktionen och möjligheten att få vaccin för alla världens länder. Men även om slopad patenträtt skulle öppna för fler vaccinfabriker tar det många månader innan produktion inleds. Och möjligheterna för att ens tillverka vaccin på fler platser än i dag är små. Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström menar att det i stället är handelshindren som utgör det största problemet (DN 6/5). Flera länder kontrollerar eller hindrar företags export av både råvaror och vaccindoser. Ironiskt nog hör både EU och USA till den skaran.

Poängen är att vaccin som produceras inom ett land eller union ska uppfylla deras överenskomna beställning innan företagen kan sälja till resten av världen. Länderna kan i sin tur exportera eller donera vaccindoser till fattigare länder. Det sker också, bland annat genom samarbetet Covax. Men att bara skicka vidare vaccin fungerar inte heller utan problem, eftersom många fattiga länder har långt sämre kapacitet för att nå ut till och vaccinera hela befolkningen. En slopad patenträtt på vaccinet skulle alltså inte råda bot på något av de stora problemen.

Vi kan också räkna med att förutsättningarna för att få nya mediciner och vaccin vid nästa pandemi blir sämre om forskarna och företagen går miste om möjligheten att tjäna ihop de pengar som satsats på framställningen. Forskningens insatser under pandemin har välförtjänt hyllats, men beröm räcker inte för att ersätta de resurser som gått åt. Patenträtten är en förutsättning för att vi även framöver ska kunna besegra pandemier.

Agnes Karnatz

Ledarskribent vid Svenska Nyhetsbyrån