Annons

Annons

Annons

Annons

Csaba Bene Perlenberg

ledare borgerlig

Csaba Bene Perlenberg
Perlenberg: Ulf Kristersson vill inte ha en borgerlig regering

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende borgerlig.

Moderatledaren Ulf Kristersson måste sluta gömma sig bakom påståendet att han vill bilda en borgerlig regering.

Bild: TT, Pär Grännö

Annons

OPINION. Det bidde ingen borgerlig regering. Detta efter att Ulf Kristersson i veckan erkänt det som Centerpartiet varit tydliga med sedan valet 2018: Det finns helt enkelt inget parlamentariskt underlag för en borgerlig regering, av den enkla anledningen att väljarna inte i tillräckligt hög utsträckning valt att ge sitt förtroende till en borgerlig konstellation. På den moderata och kristdemokratiska flanken har det varit en mer smärtsam insikt än på den liberala bänken.

Därför är det provocerande att Ulf Kristersson inför och under regeringskrisen fortsatt att hävda att han vill leda en ny borgerlig regering – eftersom det helt enkelt inte är sant. Sanningen är ju i stället att Moderatledaren vill bygga sin regeringsmakt på Sverigedemokraterna som underlag i vad han kallar för en borgerlig regering, vilket blir märkligt då Jimmie Åkesson varit tydlig med att Sverigedemokraterna varken för borgerlig politik eller är ett borgerligt parti. Därmed blir det inte ens en kvasiborgerlig regering som Kristersson försökt fantisera ihop.

Annons

Annons

Huruvida Ulf Kristersson varit i förnekelse eller bara farit med osanning om att det saknas förutsättningar för en borgerlig regering under innevarande mandatperiod är oklart.

Direkt anmärkningsvärt blev det under torsdagens pressträff när Ulf Kristersson kastade in handduken och gav upp sitt sonderingsuppdrag från talmannen. Kristersson kom med följande två påståenden:

Att han tillsammans med Kristdemokraternas Ebba Busch "fört bra samtal" med Liberalerna och Sverigedemokraterna och att samtalen "sakpolitiskt" kretsat kring kriminalitet, skattepolitik, migrations- och integrationsfrågor, klimat- och energifrågor.

Den typen av påståenden är dock omöjliga att syna eftersom Ulf Kristersson inte presenterade några som helst exempel eller konkreta överenskommelser mellan de fyra partierna. Det är i linje med att Ulf Kristersson konsekvent vägrat att förklara för väljarkåren vilken politisk idé och vision som skulle vara vägledande för en M-KD-regering med stöd av Sverigedemokraterna, med Liberalerna antingen utanför eller deltagande i en sådan regering. Antingen för att det inte finns en sådan vision eller för den inte är särskilt borgerlig.

Inte ens efter en sondering kan eller vill Moderaternas partiledare och presumtive statsministerkandidat presentera eller exemplifiera på vilka grunder en nykonservativ regering med liberalt stöd och främlingsfientligt understöd skulle tillträda även om det hade funnits ett väljarmässigt stöd för en sådan.

Annons

Men så länge Ulf Kristersson inte presenterar en sammanhållen politisk vision och fortsätter gömmer sig bakom påståenden om samstämmighet i "enskilda sakfrågor" eller "sakpolitik" går det heller inte att föra en rimlig och nödvändig diskussion om en sådan regerings bärkraftighet eller attraktivitet för väljarkåren.

Annons

Moderater och kristdemokrater är alldeles för duktiga på att skjuta undan kritik om att de kovänt och svikit sina vallöften inför 2018 års val om att inte söka stöd av eller samarbeta med Sverigedemokraterna. Ett par fignerade upprördheter om "brunsmetningar" och goddag-yxskaft-påståenden om att alla partier måste kunna prata med alla partier så länge SD inkluderas i ett regeringsunderlag, har gett M och KD skyddet som de två partierna behövt för att undgå ett vuxet samtal för de vuxna i ett annat rum om vad de själva är beredda att kompromissa med Sverigedemokraterna om.

Så länge Moderaterna och Kristdemokraterna vill ha med SD i ett regeringsunderlag måste termen "borgerlig regering" sluta användas. Däremot får Ulf Kristersson gärna arbeta för en renodlad borgerlig regering med samtliga fyra, forna allianspartier. Att söka väljarnas förtroende för att bilda en borgerlig regering är av uppenbara skäl svårt om man likt Kristersson vill samarbeta med antiliberala och icke-borgerliga partier. Endast med en fokusering på att ena M, C, L och KD går det att vinna väljarnas förtroende om att Kristersson önskar en borgerlig regering, eftersom alla andra konstellationer bevisligen inte är borgerliga.

Annons

Annons

Till toppen av sidan