Annons

Annons

Annons

ledare borgerlig

Joakim Broman: Kärnkraften ska inte särbehandlas negativt

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende borgerlig.

Sverige måste agera innan den 12 januari, skriver Joakim Broman vid Liberala Nyhetsbyrån.

Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Annons

OPINION. EU är på väg att klassa kärnkraft och gas som hållbart (SR 2/1). EU-kommissionen presenterade under nyårshelgen sitt förslag för hur kärnkraft och naturgas ska hanteras i regelverket för hållbara investeringar, den så kallade "taxonomin” som ska styra vilka investeringar som ska klassas som gröna.

Taxonomin har under en längre tid varit föremål för ett politiskt spel på EU-nivå. Tanken var ursprungligen att regelverket skulle vara ett neutralt dokument som skulle underlätta för medlemsländernas hållbarhetsklassificeringar. Men regelverket blev kontroversiellt när en grupp tillsatt av kommissionen på osakliga grunder ville klassa kärnkraften som ohållbar, något som kommissionens vetenskapliga råd sedan motsatte sig. Frågan politiserades.

Annons

Annons

Det är också förklaringen till att kommissionens förslag i stället för ett neutralt och vetenskapligt grundat regelverk snarare blivit ett försök att kompromissa mellan olika politiska viljor. Riskerna med det är stora.

Att kärnkraften ska klassas som hållbar är naturligtvis bra. Kommissionen föreslår dock samtidigt att energislaget ska ses som en "övergångsteknik” och bara anses vara hållbar fram till 2045. Men investeringar i nya reaktorer är en mycket långsiktig affär. Vem vågar lägga fram pengarna för en reaktor med livslängd på 60-80 år, som politiken betraktar som ohållbar om 25 år? Underhållsinvesteringar i befintlig kärnkraft ska dessutom bara ses som hållbara fram till 2040, något som undergräver möjligheterna att livstidsförlänga de reaktorer som finns – en av de mest effektiva klimatsatsningarna som finns.

Det finns en stor ironi i att de krafter som på europeisk nivå motsatt sig kärnkraften samtidigt slagits för att naturgasen ska betraktas som hållbar, vilket nu också är en del av kommissionens kompromiss. Att gasen har 80-100 gånger högre klimatutsläpp per kilowattimme – och i praktiken ofta närmar sig kolkraftens nivåer – tycks inte spela någon roll, de gröna partiernas retorik om "klimatnödläge” till trots. För när länder som Tyskland och Belgien ska stänga kärnkraftsreaktorer är det gasen som är lösningen på vindstilla dagar. Då spelar varken klimatutsläppen eller beroendet av Ryssland någon roll.

Än finns det chans att korrigera kommissionens förslag; att plocka bort den negativa särbehandlingen av kärnkraften samt den positiva av naturgasen. Men tiden är knapp. Sverige har bara fram till 12 januari på sig att agera och hindra kommissionen från att göra klimatomställningen betydligt krångligare än den behöver vara.

Joakim Broman

Chefredaktör Liberala Nyhetsbyrån

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan