Annons

Annons

Annons

Annons

Jönköping

Debatt
Den så starka abortåsikten och rätten i vår tids ödesfråga

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Göran Fäldt är diakon i Katolska kyrkan, Jönköping.

Annons

SLUTREPLIK. De 18 aktiva på Kvinnokliniken på Ryhov som replikerat på min debattartikel ”Hemaborterna säger något om vår tid och vårt samhälle” försvarar aborterna som en ”stark rätt” i vårdsamhället.

De hänvisar bland annat till vad som är reglerat i lag i Sverige sedan 2013 där det fastslås att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (förkortat SRHR) är grundläggande för mänskliga rättigheter.

Så långt har man naturligtvis rätt men att något är grundläggande för mänskliga rättigheter är inte samma sak som att en abort är en mänsklig rättighet enligt FN: s deklaration om vad som ska kallas mänskliga rättigheter. Den ”starka rätten” måste bli ”starkare” menar många, men det ofta framförda kravet är i själva verket snarare en ”stark åsikt” och inte en ”rätt” i praktiken.

Annons

Annons

Att det inte kan bli en ”mänsklig rätt” för kvinnan att bestämma över sin kropp och sin graviditet beror på att det blivande barnet också måste tillerkännas ”rätt till liv” som blivande mänsklig person.

Det är det avgörande argumentet mot ensidigheten i synen på kvinnans rätt till sin egen kropp.

Även om nu möjligheten till medicinsk abort i hemmet (förutom den kliniska på kvinnokliniken på Ryhov) inte har med arbetsbelastningen inom vården att göra, som jag antagligen felaktigt föreställde mig, så är min huvudpoäng att beslutet att själv hemma avbryta en förmodad graviditet ytterligare sänker respekten för det ofödda livet.

Det är på den punkten lagstiftningen från 70-talet är blind för värdigheten hos det spirande livet. Man kan tycka att samhället får kosta på sig denna ”starka rätt” av pragmatiska skäl. Det är ju det de aktiva tycks ge uttryck för i den trygghet deras konsensus ger dem.

De flesta i dag tror nog att den fria abortlagstiftningen, som haft en ideologiskt dramatisk förhistoria från det sena 1930-talet till mitten av 70-talet, har kommit för att stanna. Men är det så säkert egentligen?

Kvinnokliniken på Ryhov visar ingen oro för att en förändring av konsensus skulle vara på gång. ”I Sverige dör i princip ingen kvinna i samband med en legal abort, vare sig på sjukhus eller i hemmet”, noterar man.

Annons

Socialstyrelsens statistik ligger till grund för påståendet men hur analyseras den? En annan fråga är om patientjournalerna måste ta upp abort. Det har funnits ett sådant politiskt önskemål som inte uppfyllts. Motiven för en sådan obligatorisk registrering har bland annat varit att abort tydligare skulle ses som en normal vårdfråga.

Annons

De flesta i dag tror nog att den fria abortlagstiftningen, som haft en ideologiskt dramatisk förhistoria från det sena 1930-talet till mitten av 70-talet, har kommit för att stanna. Men är det så säkert egentligen? Det finns tendenser som förändrar tidigare fasta positioner. För många är det oroväckande, för andra hoppingivande. Nato-anslutningen är ett slags test på förändringsklimatet.

Med den nu genom en läcka kända inställningen bland de nio domarna i USA:s Högsta domstol till den nuvarande federala abortlagstiftningen från 1973, kommer samma lag med största sannolikhet att underkännas som federal lag. Stora återverkningar i samtliga nordamerikanska stater är nu att vänta.

Ingenting är sagt om vad som ska komma i stället eftersom det förutsätter en debatt i kongressen och ett nytt beslut för hela USA.

Frågan är samtidigt ofrånkomlig om en återgång till en förhållandevis restriktiv abortlagstiftning i USA kan påverka abortinställningen i EU och i Sverige. Det var därför jag skrev mitt debattinlägg om hemaborterna. Det är både kvinnan och barnet som har rätt till liv.

Göran Fäldt

Diakon i Katolska kyrkan, Jönköping

Annons

Annons

Till toppen av sidan