DET ÄR OERHÖRT viktigt att vi har ett robust och fungerande pensionssystem som inte belastar statsbudgeten. Därför måste pensionsåldern öka i takt med att vi lever allt längre och är arbetsföra längre upp i åldrarna.

Riksdagens pensionsgrupp är nu överens om principerna om framtidens pensioner.

Den 14 december presenterades regeringspartiernas och allianspartiernas gemensamma överenskommelse i den så kallade pensionsgruppen. V och SD har stått utanför.

Den nuvarande uppgörelsen har gällt i nästan 20 år.

Nu har pensionsgruppen enats om åtgärder för att modernisera pensionssystemet, men grundprincipen är alltjämt att man tjänar ihop sin pension genom arbete. Antalet arbetade år har stor betydelse för den slutliga pensionen.

Det är nödvändigt att så långsiktiga beslut om pensionssystemet fattas med en bred enighet så att det inte blir några plötsliga kast beroende på vem som för tillfället har regeringsmakten.

FÖR ATT finansiera pensionssystemet behövs fler arbetade timmar. Därför föreslås pensionsåldern höjas.

Annons

Allmän pension kan tas ut från och med 61 års ålder idag. Den åldern kommer att höjas stegvis, till 62 år 2020, till 63 år 2023 och till 64 år 2026.

Höjningarna speglar den ökande medellivslängden. Dagens genomsnittliga pensionsålder är 64,5 år.

Garantipensionen som omfattar alla och är ett grundskydd ska förstärkas med ett tilläggsbelopp. Idag kan garantipensionen tas ut tidigast vid 65 år men kommer att höjas till 66 år.

En möjlighet att ta ut garantipension kommer också att finnas för de som avverkat 44 år i yrkeslivet, vilket är viktigt för S (och LO). Det är en regel tänkt att gynna de som börjat arbeta tidigt i slitsamma yrken.

Det innebär också att höginkomsttagare som studerat länge, men under sitt yrkesliv betalat in mer skatt, blir ännu större nettobetalare till garantipensionen.

PENSIONEN är dock inte hela trygghetssystemet. Bidrag till de med lägst pension ska också höjas, genom att taket för bostadstillägg höjs.

Regeringen tror att höjningarna kan börja gälla från och med år 2019. En annan välkommen åtgärd som föreslås är att rensa premiepensionssystemet på skojarfonder, för detta ska staten ta ett större ansvar.

Att yrkeslivet förlängs är nödvändigt men det finns anledning att lyssna på Svenskt Näringslivs kritik mot att den så kallade LAS-åldern, rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden, förlängs från 67 till 68 år 2020 och 69 år 2023 - något som påverkar företagens vilja att tillsvidareanställa äldre.

En ensidig rätt att stanna kvar på jobbet ökar inte äldres jobbchanser, när vi tvärtom vill åstadkomma ett längre yrkesliv.

Längre liv och bättre hälsa måste avspeglas i ett förlängt yrkesliv.