Aldrig mer. Det lovade vi varandra efter världskrigets folkmord. Aldrig mer. Lovade vi varandra efter massmorden i Srebrenica. Aldrig mer. Det lovade vi igen efter folkmordet i Rwanda. Aldrig mer.

Ord förpliktigar. Men så låter vi folkmord och massmord ske igen för att vi inte vill göra det nödvändiga. Nu sker det igen. Denna gång är det kristna som drabbas.

Svensk media har inte rapporterat om att den brittiska regeringen nyligen publicerat en rapport som konstaterar att förföljelsen av kristna ”börjar närma sig folkmord”. Inte heller att det amerikanska utrikesdepartementet konstaterar att ”kristna är den mest förföljda religiösa gruppen i världen och det accelererar”. Svenska kyrkan har inte heller lyft frågan. Det är fel grupp som förföljs. Det är fel grupper som förföljer. Det stämmer inte med vår mentala karta eller med väljarnas mentala karta. Och det kommer därför kosta stöd att ta ställning. Det skulle ju kunna feltolkas.

Det är därför som svenska politiker vare sig benämner offren som kristna eller förövarna som islamister när de kommenterar det fruktansvärda terrordådet på Sri Lanka. Istället används förment neutrala begrepp som ”påskfirare” och ”troende”. Annie Lööf avfärdade kritiken hon fick för sitt undvikande ordval. Men Lööfs agerande är ett exempel på ett mönster av osynliggörande av förföljelsen av kristna.

Annons

Redan 2011 uppmärksammades att EU:s socialdemokratiske utrikesrepresentant undvek alla referenser till de kristna offren för en islamistisk terrorattack i Egypten. 2014 ville Europaparlamentets socialdemokrater och liberaler stoppa en rapport om religionsförföljelse med hänvisning till att den specifikt nämnde kristna som utsatta. När parlamentet förhandlade om att beteckna Islamiska statens illdåd som folkmord krävde socialdemokratiska företrädare att rubriken varken skulle innehålla ”kristna” eller ”folkmord”. Riksdagen röstade för tre år sedan nej till ett erkännande. SD var ett av få partier som ville erkänna Islamiska statens folkmord.

Situationen är nu akut. Förföljelsen av kristna tilltar men förtigs av rädsla för anklagelser om ”islamofobi”. I Mellanöstern riskerar etno-religiösa ursprungsbefolkningar att helt fördrivas. I Nigeria pågår en masslakt av kristna utförd av islamister. I Pakistan räckte det med blotta anklagelsen om att ha vanhedrat koranen för att ett kristet par skulle brännas till döds.

Vi uppmanar alla som varit tysta att ta sitt ansvar. Se bjälken i ert eget öga innan ni anklagar kritikerna för konspirationsteorier. Reformera biståndspolitiken. Skriv in religionsfriheten som en prioritering i utrikesdeklarationen.

Förföljda kristna har sällan någon hjälp att vänta från egna regimer eller omgivande länder. De är beroende av solidaritet från vår del av världen. Vi vill därför rikta en vädjan om konstruktivt samarbete bland svenska partier att förmå Europaparlamentet visa samma engagemang för förföljda kristna som visats i frågor som rör det ryska förtrycket av homosexuella och fördrivningen av Rohingyas i Myanmar. Engagemang för en förföljd grupp bör inte utesluta engagemang för en annan förföljd grupp.

Det är vår moraliska skyldighet att utforma en utrikespolitik som solidariserar sig med förföljda kristna och prioriterar kampen mot islamism. Låt börja kalla saker och ting vid sina rätta namn.

Tillsammans kan vi bryta tystnaden. Tillsammans kan driva på för att Europas ledare slutar ignorera det som i Storbritannien liknas vid ett folkmord.

Jimmie Åkesson Partiledare (SD)

Charlie Weimers Kandidat till Europaparlamentet (SD)

Rättelse

I en tidigare version av denna artikel stod Jimmie Åkesson som ensam författare.

Eu