Det började med att den dåvarande dialyspatienten Christian Farman ville prova att köra sin dialys själv för elva år sedan. Britt-Mari Banck, sjuksköterska och sektionsledare vid dialysverksamheten, gjorde tummen upp och sedan var embryot till självdialysen satt.

Fakta: Dialys

Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största ..

Fakta: Dialys

Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas huvudsakliga uppgift är att rena blodet från restprodukter och att avlägsna vatten ur kroppen. När man har njursvikt klarar njurarna inte av det, och skadliga ämnen och vatten stannar kvar i kroppen.

En dialysbehandling försöker ersätta njurarnas uppgift att rena blodet på restprodukter och avlägsna vatten. Det finns två former av dialys, påsdialys och bloddialys. Om man får bloddialys filtreras och renas blodet genom ett filter med hjälp av en speciell dialysmaskin. Man kan få behandlingen på en dialysmottagning eller utföra den själv efter att man har fått utbildning, antingen på dialysmottagningen eller hemma. Hur ofta man har dialysbehandling kan variera mellan två gånger i veckan till varje dag.

De flesta som börjar gå i dialys har bestående njurskador och behöver dialys resten av livet, eller tills de får en njurtransplantation. Ibland kan njursvikten vara tillfällig och man behöver dialys under en kortare tid.

Källa: www.1177.se

Allt fler njursjuka ville utföra dialys på egen hand och efter hård påtryckning från personal och patienter byggdes en paviljong för självdialys, som sedermera invigdes av kronprinsessan Viktoria och prins Daniel i mars 2011.

Självdialysverksamheten i Region Jönköpings län intresse väcker nu intresse världen över. En mängd studiebesök görs på dialysen och både Christian Farman som Britt-Mari Banck har under ett antal år föreläst om arbetssättet på såväl nationella som globala konferenser.

Men nu är självdialysen i fara. Det menar Christian Farman, som numera själv jobbar som legitimerad sjuksköterska, och som sedan flera år tillbaka är ordförande i Njurförbundet Småland.

En anledning till oron är den turbulenta personalsituationen. På ett halvårs tid kommer åtta av drygt 20 anställda vid dialysenheten på Länssjukhuset Ryhov att sluta. Flertalet av dem är sjuksköterskor med många års erfarenhet.

"Lägga locket på"

En av dem som har sagt upp sig är Britt-Mari Banck, som mottaget en rad utmärkelser för sitt arbete med självdialysen då bland annat som årets banbrytare av tidningen Dagens Medicin. JP bokade en intervju med henne och Christian Farman på dialysenheten.

Men kort före intervjun blir jag uppringd av Helena Dovier, kommunikationschef för medicinsk vård i regionen, som undrar vad det är för intervju som "riggats" och meddelar samtidigt att informationen om dialysverksamheten ska gå via henne.

Britt-Mari Banck meddelar sedan via telefon att hon kommer att sluta i september, men att hon inte vill ge några ytterligare kommentarer. Inte heller annan personal på dialysenheten som JP varit i kontakt med vill berätta vad som ligger bakom massavhoppen, mer än att det varit hög arbetsbelastning på sistone. "Det känns som att vi ska lägga locket på" säger en person.

— Det är mycket allvarligt att så många har sagt upp sig. Det här är fråga om livsuppehållande behandlingar. De som nu slutar besitter mycket stor kunskap och erfarenhet, säger Christian Farman, då vi träffar honom på en plats utanför sjukhuset.

Annons

— Initialt är jag orolig för en tuff sommar och sedan för kompetensförsörjningen till hösten, säger han.

Personalbristen är stor även på andra dialysmottagningar i landet. Därför gick Njurförbundet centralt nyligen ut med uppmaningen om ökat statligt stöd för rekryterings- och utbildningsinsatser. Ett problem i dag är att det inte finns någon specialistutbildning för dialyssjuksköterskor.

"Styra sitt liv"

Orosmolnet bland anställda och patienter på Ryhov har blivit ännu större efter regionledningens förslag att flytta in självdialysen i den planerade nybyggnationen Hus D1, som vi tidigare rapporterat om.

— Vi har varit i sjukhusets lokaler förut, nu vill man flytta tillbaka. Det är som att backa tio år tillbaka i tiden, säger Christian Farman.

Självdialysen går ut på att patienten ska få större insikt i sitt eget sjukdomsförlopp och också ökat inflytande över sin behandling. Patienterna upplever en ökad flexibilitet då man kan komma och utföra sin dialys när det passar.

Arbetssättet innebär att sjuksköterskorna mer än förut fungerar som en coach i patientens egenvård. Resultaten av självdialysen är positiva.

— Självdialysen ger en bättre livskvalitet för patienten och det behövs mindre sjukhusvård. Man känner sig mer fri och kan styra sitt liv och arbete på egen hand. Som patient upplever man inte att man går till ett sjukhus för behandling, säger Christian Farman.

Ingen dialog

Att flytta självdialyspaviljongen och involvera den med övrig sjukhusvård skulle riskera att rasera det som har byggts upp menar Christian Farman.

— Vi har varit den lysande stjärnan. Det skulle vara oerhört olyckligt om vi sumpade det försprång som vi har. Det talas så mycket om att vi ska jobba mer med personcentrerad vård. Det här går stick i stäv med detta.

Christian Farman är mycket upprörd över att förslaget att flytta självpaviljongen tagits fram utan dialog med vare sig personal eller patienter.

— Det har plöjts ner massor av pengar i självdialyspaviljongen. Jag vill att politikerna tänker till över vad de ska besluta om. Man kan förnya bygglovet för paviljongen. Man kan motivera att verksamheten ska finnas kvar, säger han.

Regionfullmäktige tar beslut om den nya översiktsplanen samt byggprojektet Hus D1 den 21 juni.