DEN 27/1 minns vi Förintelsens offer och vi är många som lovar att göra vad vi kan för att det inte ska hända igen.

Antisemitismen har en lång historia. I Esters bok i Bibeln beskrivs judarna som ett annorlunda folk som agagiten Haman ville utrota.

Nyligen hände det på en gata i Kanada att en man parkerade sin bil och två pojkar lekte i närheten. ”Där kommer en jude” sa den ene, ”Nej, det är ingen jude, det är en människa!” fick han till svar.

Cirka 2 500 år har gått mellan de här två händelserna. Från att ha varit ett annorlunda folk till att av vissa inte anses vara människa.

ÅR 70 e.Kr. brändes Jerusalem av den romerska ockupationsmakten och 135 e.Kr. gav romarna hela området namnet Palestina och judarna tvingades på flykt.

Vid den tiden började kristendomen spridas ut över världen.

Vid kyrkomötet i Nicocea år 325 beslutades att kristna nu var det nya Israel och alla löften som Gud hade gett till det judiska folket gällde kyrkan. Här etablerades ersättningsteologin som är levande fortfarande och som raderar judarnas rätt till sin historia och framtid.

På 600-talet grundades islam. I de länder där islam fick fäste hade judarna ett visst beskydd men flera restriktioner ålades dem.

På tusentalet bestämde Bagdads kalif al-Mutawakkil att judarna skulle bära ett gult märke. Något som senare anammades av nazisterna.

ADOLF STÖCKER var predikant vid det kejserliga hovet i Berlin och sa 1883: ”Vi förklarar judarna krig för att besegra dem i grunden…”

Utan den antisemitiska historien hade Hitler inte kunnat komma till makten.

I sin bok ”Mein Kampf” hänvisar han till vad kyrkan har gjort för att minska judarnas inflytande. ”Jag slutför bara det arbete som de påbörjat” var hans kommentar.

Annons

De flesta judar som bodde i Europa var etablerade, kände sig som tyskar, österrikare etc. Förföljelsen riktades mot dem enbart för att de var judar och enda sättet av överleva var att fly.

Sverige och Schweiz föreslog att alla judiska pass skulle stämplas med ett ”J”. Då skulle det bli lättare att avvisa just judar vid gränsen.

DET ARABISKA hotet mot judarna blåstes under av muftin av Jerusalem, Amin Al-Husseini som 1929 sa: ”Slakta judarna var du än hittar dem, det behagar Allah, vår historia och vår religion.”

Muftin hade också täta kontakter med Hitler. I Gaza finns det en klädbutik som heter Hitler II.

Att frånta judarna deras historia är utstuderad antisemitism. Därför är det allvarligt att UNESCO nyligen förklarat flera judiska heliga platser vara muslimska världsarv.

Om Tempelberget i Jerusalem skriver Jerusalem Post: ”Resolutionen hänvisar till platsen enbart som Al Aqsamosken/Al-Haram Al Sharif förutom vid två tillfällen då man använder beteckningen Västra Muren men då inom parentes.”

Kyrkor i Mellanöstern predikar frimodigt att löftena tillhör dem. Många palestinska präster och ledare hävdar att juden Jesus var palestinier och kallar honom en palestinsk ”martyr”.

Den palestinske ledaren Abbas sade i en julhälsning: ” Vi firar födelsen av Jesus, en palestinsk budbärare om kärlek, rättvisa och fred...”.

DE JUDAR som kommit till Sverige som flyktingar eller på annat sätt har bidragit till och finns representerade i det svenska samhället.

Dock är antisemitismen i allra högsta grad närvarande. Nynazister och islamister från Mellanöstern är de mest synliga antisemiterna.

I flera fall har svenska judar valt att flytta till Israel för att kunna känna sig trygga och för att våga visa sin judiska identitet.

Idag förekommer det dialog och brobyggande mellan judar och kristna, ett arbete som leder till försoning och berikar båda grupperna.

Det är uppmuntrande och bådar gott men när vi manifesterar och uttalar ”detta får inte hända igen!” har vi alla ett ansvar att bekämpa antisemitismen oavsett om den uttrycks av stöveltrampande nynazister eller om den presenteras inlindad i lockande kärleksbudskap.

Ewa Jonsson,

Gränna