Håkan Dahlby blev silver-Håkan med hela svenska folket under London-OS 2012. Dahlby, med tre EM-guld, sköt hem sin första OS-medalj.

Under onsdagen missade han finalen i dubbeltrapp. En bidragande orsak kan ha varit att han olyckligt drabbades av njursten natten mot torsdag.

Surt såklart.

Till årets OS har inte Dahlby lyckats kvala in. Men han är ändå på plats i Rio.

Det borde han inte ha varit.

Jönköpings län har en luftgevärsskytt som heter Michaela Arvidsson. Hon är 22 år och sköt tidigare för Skillingaryd. Nu har hon flyttat till Eskilstuna. Arvidsson blev i december 2015 uttagen till Sveriges olympiska kommittés (SOK) topp och talangprogram. Ett program för aktiva idrottare som bedöms ha potential att nå medaljkapacitet på OS.

Tidigare under 2015 hade Arvidsson dessutom skjutit hem en kvotplats till OS för Sverige. Det gjorde hon genom att bli fyra i finalen i sin världscupdebut.

Hon lyckades alltså göra något som inte Håkan Dahlby lyckades med: skjuta en OS-plats till Sverige.

Ändå var det 50-årige Dahlby som fick skjuta i Rio och Arvidsson fick stanna hemma.

Annons

SOK valde alltså att ta kvotplatsen, som Arvidsson sköt hem i luftgevär, och flytta den till dubbeltrapp.

Det finns så många konstiga saker i det beslutet av SOK. Jag ska ta upp några.

1) Arvidsson skjuter luftgevär på tavlor, Dahlby skjuter på lerduvor med ett hagelgevär.

Ungefär som att Charlotte Kalla fixar en OS-plats, men Frida Hansdotter tar den och kör slalom. Skidor som skidor, tänker jag. Gevär som gevär, tänkte ju SOK...

2) Dahlby är 50 år. Arvidsson är 22 år. Visst ska man tacka för lång och trogen tjänst och Dahlby var säkert värd sin OS-plats, men det ska inte ske på bekostnad av att en 22-årig talang, med framtiden för sig, missar OS.

3) Arvidsson lyckades skjuta hem en OS-plats till Sverige. Det gjorde inte Dahlby. Enligt SOK hade dock den senare större chans till medalj än vad Arvidsson hade.

Jag vill förtydliga att jag inte skyller Arvidssons OS-frånvaro på Dahlby. Det är absolut inte hans fel att han fick OS-platsen. Får man en OS-plats tackar man givetvis ja.

Det var SOK:s beslut. Och när SOK får bestämma kan det ju gå hur som helst. Fråga bara bordtennisspelaren Matilda Ekholm. Hon lyckades kvala in till OS både 2008 och 2012, men SOK sa stopp. Då valde Ekholm och Bordtennisförbundet att stämma SOK. En process som blev för långdragen för Ekholm som drog tillbaka sin stämningsansökan.

2016 fick Ekholm sin revansch och fick åka till OS i Rio.

Lika långt som Ekholm långt gick inte Arvidsson. "Mina mål är större än så. Tokyo 2020 finns ju framöver..." sa hon till JP efter OS-beskedet.

Som jag hoppas att hon lyckas där. Och som jag hoppas att SOK tänker om och tänker rätt. Och som jag hoppas att Dahlby blir kvitt den där förbaskade njurstenen.

OS