Vad är Sverige, vad är svensk kultur och varför är Sverige relevant? Det var några frågor som dryftades onsdag–torsdag i förra veckan under en konferens i Vadstena som arrangerades av ”Nätverket Gustav Vasa 500 år” i regi av Statens fastighetsverk. År 2020 är det 500 år sedan Stockholms blodbad och det uppror mot Kalmarunionen som framgångsrikt leddes av adelsmannen Gustav Eriksson av ätten Vasa (c. 1496–1520) vilket kulminerade den 6 juni 1523 då han utsågs till kung av Sverige. Planen är att mellan 2020 och 2023 uppmärksamma en rad av dessa händelser men frågan är varför man ska bry sig? Gustav Vasa var väl mestadels en tyrann och varför ska vi bry oss om dammig historia när det finns betydligt mer trendiga frågor?

Det är relevanta frågeställningar även om de medvetet är provokativt formulerade. För vi svenskar vandrar i Gustav Vasas skugga även om vi vill det eller inte. Ett konkret exempel är att de flesta känner igen namnet Gustav Vasa och vet att han var kung av Sverige. Han är på gott och ont ett exempel på hur en enskild individ kan ändra historien för utan honom hade vi inte haft det land som vi har idag. Dessutom är han den siste svenske monarken som lika mycket var krigarhövding som grundare av en nation och det är ett krasst konstaterande att om han hade gjort samma sak idag som han gjorde mot dalkarlar, smålänningar och västgötar hade han skickats till krigsförbrytartribunalen i Haag. I alla fall om vi hade haft tur.

Annons

Så varför ska vi bry oss?

Denna text skrivs på svenska och detta i deklarationstider. Vårt gemensamma språk hade inte varit detsamma om Gustav Vasa inte hade gett order om att Bibeln skulle översättas till svenska. Gustav Vasas Bibel som kom 1541 är grunden till hur vi idag talar och skriver. Innan dess hade vi mer gemensamt med danska och norska och efteråt utvecklade vi ett eget språk. Likaså var det Gustav Vasa som efter Dackefejden 1542–1543, vilket var det sista stora upproret mot honom, identifierade en svensk framgångsformel: För att få igenom sina krav måste makten söka stöd hos den bredaste samhällsgruppen. Kravet handlade om skatt och på 1500-talet gällde det att ha en allians med självägande bönder.

Lite fräckt skulle man kunna säga att det idag handlar om medelklassen. Gustav Vasa institutionaliserade det faktum att makten i Sverige måste bygga allianser vilket fortsatte även när vi på pappret hade envälde. Dessutom ville han – mestadels för att berika sig själv – minimera slöseriet och bestämde därför att fogdarna årligen skulle redovisa räkenskaperna för att upptäcka eventuellt fusk. I detta ligger embryot till våra dagars individuella skattedeklarationer.

Gustav Vasas recept att makten ska söka samförstånd och visa vart skattepengarna ska gå har med jämna mellanrum praktiserats under 500 år. Två komponenter i vad som har gjort Sverige framgångsrikt. Det är därför som du ska bry dig om en visionär, klok men också svekfull och hänsynslös maktmänniska som år 1520 ledde ett framgångsrikt uppror mot kungamakten.