De resurser som behövs för att kunna bedriva en trygg, stimulerande verksamhet och undervisning i förskolan tas bort, men samma och fler arbetsuppgifter finns kvar. Om förskolan ska vara lärorik och utvecklande är en av de viktigaste faktorerna att barnen får möta välutbildade och kompetenta lärare. Samtidigt som det är lärarbrist höjs kraven på kompetensutveckling. Statistik som Skolverket visar är att idag är 160 per 1000 lärare sjukskrivna. Enligt en studie som Försäkringskassan genomförde 2017 förlorade Sverige 62 miljarder kronor på sjukskrivningar. Kostnaden för sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa var 28,1 miljarder.

I en artikel som koalitionen publicerade i JP 191211 skriver de att Andreas Sturessons påstående om ökade barngrupper är oaktat fakta. De skriver att de långsiktigt ska verka för en bra förskola som bland annat innebär så små barngrupper som möjligt. Att barngrupperna nu blir mindre, inte större. Påstående om att prognosen för barngrupperna 2019 är 1-3 år 12.3 barn och 3-5 år 17.9 barn. Barngrupperna kanske kommer att BLI mindre, men de ÄR inte det nu.

Vi på Förskoleupproret har fått in flera vittnesmål om hur barngrupperna ser ut på förskolorna i Jönköpings kommun och de stämmer inte överens med koalitionens påståenden. Vittnesmål som vi har fått angående antal barn i barngrupp 1-3 år: 17, 16, 16, 16, 15, 15, 13, 15, 15, 19, 19, 17, 17, 18, 16, 16. Antal barn i barngrupp 3-5 år: 20, 19, 19, 19, 40, 40, 19, 20, 21, 21, 18, 41, 21, 22, 22. Att tillägga är att dessa siffror inte visar på att det finns x antal barn i behov av särskilt stöd utan tillgänglig resurs.

Annons

Frågan är vilka som kommer med oaktat fakta? Är det förskolepersonal & föräldrar som ser verkligheten varje dag eller koalitionen? Vi påstår inte att de ljuger, men de talar heller inte sanning. I JP 191211 skriver de även att ”Inför 2020 är de ekonomiska förutsättningarna oförändrade för förskolan.” Märkligt påstående tycker vi när vi kan läsa nedanstående citat i verksamhets och investeringsplanen för år 2020-2022.

”Barn- och utbildningsnämnden har en stor utmaning i att anpassa verksamheten till beslutad budget. Det sammanlagda effektiviseringskravet innebär en reducerad ram om -20,1 mnkr 2020, -49,5 mnkr 2021 samt -89,3 mnkr 2022. Det krävs ett långsiktigt omställningsarbete för att verksamheten ska kunna möta ramminskningen om -89,3 mnkr år 2022. Detta kommer att påverka grupp- och klasstorlekar negativt.” (VIP 2020-2022 BUN)

Utbildningsförvaltningen har även de uttryckt sin oro inför kommande ”effektiviseringar” genom den konsekvensanalys de gjort. ”En minskning av förskolans budget kommer direkt att slå mot både barngruppernas storlek och personaltätheten. Skolverkets rekommendationer är 6-12 barn i åldern 1-3 år och 9-15 i åldern 4-5 år. Jönköpings kommun har sedan flera år arbetat strategiskt med att minska gruppstorlekarna. Trots detta har vi under våren, den högst belagda tiden på året, grupper upp mot på 16 barn i åldern 1-3 år och upp mot 23 barn i åldern 3-5 år. Den föreslagna effektiviseringen skulle innebära att drygt 60 barn ytterligare behöver skrivas in i befintliga grupper. Fler barn i befintliga grupper innebär även att personaltätheten sjunker. Kommunens målsättning om 5 barn per årsarbetare kan därmed ifrågasättas.” (VIP 2020-2022 BUN)

Visst planeras effektiviseringar som ska genomföras, och pengar som ska satsas på de nya förskolor som byggs, det är jättebra, men om man inte inser den sanna verkligheten som råder nu kan inte rätt anpassade förändringar göras.

Barngrupperna ÄR för stora på många förskolor i Jönköpings kommun. Barngrupperna har inte minskat i antal utan ökat, det är fakta! Inte vår egen åsikt. Socialstyrelsen gjorde en undersökning 2018 som visade att den psykiska ohälsan fördubblats under 10 år. 190 000 barn och ungdomar lever med någon form av psykisk ohälsa. ”Vid effektiviseringar inom förskolan som innebär förtätning av verksamheten i form av större grupper och minskad personaltäthet riskerar detta medföra att fler barn hamnar i svårigheter. Detta på grund av att lärares tid och möjligheter att bygga goda relationer med varje barn och se till varje barns unika situation minskar. Med en effektivisering som innebär mindre resurser att tillgå ökar risken att barn inte får det särskilda stöd de har rätt till och att åtgärder blir lidande både vad gäller tidsperspektiv och kvalitet.”(VIP 2020-2022 BUN)

En rapport som Bris gjorde 2018 visar att barns livsvillkor behöver förändras för att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige. Vi behöver utforma en skola som främjar psykisk hälsa, som skapar förutsättningar för tidiga insatser för barn där behoven är stora.

Allvarligt talat, skulle ni Ilan, Ann-Marie, David, Margareta och Mona kunna göra ett kvalitativt arbete med besparingar på miljonbelopp? Det kan i alla fall inte vi i förskolan göra.

Ullis Helgesson

Marielle Högberg Sjöman

båda grundare av förskoleupproret_jkpg