I ÅR ÄR DET 50 år sedan Martin Luther King sköts till döds i Memphis endast 39 år gammal.

Denne baptistpredikant förespråkade icke-våld i kampen mot samhällets orättvisor. Han ledde afroamerikanerna i deras kamp mot rasdiskriminering och för medborgerliga rättigheter för alla i USA.

Idag den 15 januari firas Martin Luther King-dagen i över 100 länder och på flera orter i Sverige. I USA är den tredje måndagen i januari också en nationell helgdag.

Martin Luther King föddes den 15 januari 1929 och mördades den 4 april 1968 för sin tro på ickevåldsideologin.

Inspirationen till detta synsätt hämtade han förutom från sin personliga tro också från den indiske oavhängighetskämpen Mahatma Gandhi, som King fick lyssna till som ung student.

För att verka för en värld utan krig; en värld där kärlek och ickevåld ersätter våldet och girigheten behövs många förebilder och en av dessa förebilder är Martin Luther King.

”OM VI UTGÅR ifrån att livet är värt att leva och att människan har rätt att överleva, så måste vi hitta ett alternativ till krig”, sa King. Hans starka övertygelse och hans dröm var att fred och frihet för alla människor är möjligt.

Gud och människan i samarbete har möjlighet att förverkliga drömmen. Han såg framför allt tre faror för mänskligheten: segregation, fattigdom och krig. Den insikten är giltig än idag.

Annons

I Sverige instiftades ett Martin Luther King-pris 2005 och bakom priset står Sveriges Kristna Råd, Equmeniakyrkan och Kristna Fredsrörelsen. Priset i år går till Fatemeh Khavari och juryns motivering löd:

”Som talesperson för Ung i Sverige har Fatemeh Khavari genomfört ickevåldslig kamp med dialog och rättvisa som riktmärke och visat på styrkan i att möta hat med kärlek. Genom en sittstrejk som började på Mynttorget i Stockholm mobiliserade Ung i Sverige och Fatemeh unga ensamkommande i kampen att stoppa utvisningarna till Afghanistan. Fatemeh har med sitt ledarskap lyckats hålla samman en snabbt växande rörelse. Trots hat står hon upp för dem som behöver det mest, de som tidigare inte haft någon röst – i sann Martin Luther King-anda.”

Idag får hon motta detta pris.

MÄNSKLIGA rättigheter och rösträtt för svarta medborgare var de mål som King kämpade för och han lyckades uppnå en del av sin dröm om ett samhälle på lika villkor för alla.

För honom hörde tro och politik ihop och han var en varm förespråkare för det sociala evangeliet. Han blev en frontfigur i medborgarrättsrörelsen och åkte runt i södra USA och deltog i flera ickevåldsaktioner.

Som talare var han engagerad och välformulerad. Berömt är hans tal ”Jag har en dröm” som han höll vid Lincolns minnesmonument i Washington som avslutning på en marsch med temat: För jobb och frihet.

1966 fick de svarta rösträtt när den dåvarande presidenten Lyndon B Johnson undertecknade rösträttslagen (the Voting Rights Act).

STARTEN PÅ medborgarrättsrörelsen var den 1 december då 1955.

Rosa Parks, en svart kvinna från Montgomery satte sig på den ”vita sektionen” i bussen och för detta blev hon arresterad. (Rosa Parks avled 2005 i en ålder av 92 år). Det blev startskottet för en bojkottkampanj av bussarna och i den medborgarrättsrörelsen var Martin Luther King aktiv.

Kampanjen blev lyckad och inom loppet av en vecka hade nästan alla svarta slutat att åka buss. Bussbolaget tvingades till reträtt efter ett år.

King var då pastor i Dexter Baptist Church i Montgomery.

Han samlade tusentals svarta till sin baptistkyrka och predikade: ”Vi är här på grund av vår kärlek till demokratin, på grund av vår djupa tro att demokratin förvandlad från papper till handling är den förnämsta formen av styrelseform på jorden.”

Martin Luther Kings fick motta Nobels fredspris 1964. Hans liv och arbete är än idag en förebild för oss.

Eber Fransson