För att sätta stopp för denna nedåtgående trend behövs nya handlingskraftiga åtgärder tas, såväl från regeringen som statliga myndigheter och företag. Nedan listar jag mina förslag för att åtgärda problematiken.

Det tros inte ha undgått någon att vår värld just nu är inne i en omfattande digitaliseringsrevolution där vi genomgår en av de största teknologiska transformationerna i världshistorien. Ständigt presenteras nya tekniska innovationer så som artificiell intelligens, blockkedjeteknologi, robotisering och ny teknik inom energi- och datalagring, vilka alla har enorm potentiell inverkan på världsekonomin. Enligt Almega uppgav 80 procent av de svenska datakonsultbolagen, det sista kvartalet 2018, att kompetensbristen är deras verksamhets största hinder.

Techbranschen är otroligt snabbfotad och nu indikerar en ny sifo-undersökning att vårt samhälle har svårt att hänga med. Det verkar även som att vår regering har utmaningar med att orientera sig i det nya digitala klimatet. 70 000 personer med IT-kompetens förväntas saknas år 2022 och om vi låter detta fortskrida förstår vi nog alla att det kan ge förödande konsekvenser. Många menar att nyckeln till kompetensutvecklingen är utbildning och under sommaren 2018 valde regeringen att göra programmering som en obligatorisk del av svenska skolan. Ett stort steg i rätt riktning, men även där finns det rådande brister.

Annons

Nu visar nämligen nya siffror på att endast 6 procent av lärarna känner sig väl bevandrade inom programmeringsämnet - vilket är en nödvändighet för en kvalitativ och resultatinriktad undervisning. Det går, med andra ord, att konstatera att implementeringen har varit och är högst problematisk. Det är avgörande att det finns tillräcklig och tillförlitlig kunskap kring IT hos lärarna annars fyller inte initiativet något som helst syfte. Regeringen behöver ta sitt ansvar, följa upp samt ge bättre förutsättningar för den svenska utbildningen inom It, digitalisering och programmering.

De goda nyheterna är att ekvationen fortfarande kan gå ihop om vi tillsammans agerar för att åtgärda detta. Och det nu. Enligt de nya Sifo-siffrorna kan nästan 1 miljon svenskar tänka sig att jobba inom IT- och tech-branschen. Bildligt talat går digitaliseringsutmaningen att likna med att Sverige står i lågor, våra politiker har en fullständig brandskyddsutrustning men vet inte hur den ska användas. Vi kan inte längre stå paralyserade inför det faktum att våra barn riskerar att hamna i ett stort digitalt utanförskap. Här listar jag ett par förslag för en mer hållbar digital framtid:

Starta digitaliseringsutbildning för lärare!

Sveriges lärare har ett stort och viktigt uppdrag på sina axlar. Att utbilda inom digitalisering är varken ett enkelt eller okomplicerat arbete. Låt oss skapa rättvisa förutsättningar för vårt lands vardagshjältar genom att skräddarsy digitaliseringsutbildningar för samtliga lärare i Sverige.

Inför digitalisering som ämne i grundskolan - programmering räcker inte.

Det räcker inte med att införa obligatorisk programmering på schemat - detta måste fungera i praktiken och ge resultat. Digitalisering måste få genomsyra allt i skolan: samtliga ämnen och lektioner. I vissa fall skrämmer vi till och med bort våra barn från IT på grund av programmering. Digitalisering är så mycket mer än ettor, nollor och html-taggar.

Bredda utbudet för it-program på gymnaisenivå- inför digitaliseringslinje.

Nu behövs utbudet för IT, programmering och digitalisering breddas på gymnasienivå, på riktigt! Teknik- och elprogram räcker inte. Kompetensen som efterfrågas, och framförallt spås efterfrågas i framtiden, så väl i Sverige som internationellt, är just digital. Oavsett yrke kommer digital kompetens krävas och kanske framförallt – alla organisationer kommer att skrika efter IT-experter framöver. Varför inte se till att agera för framtiden redan nu?

Normalisera det digitala och gör det till en naturlig del av barn och ungdomars skolvardag.

Varför tvingas ungdomar fortfarande skriva prov med papper och penna och varför används whiteboarden som standardverktyg i undervisningssyfte? Barnen lever ju redan ett digitalt liv utanför skolan – varför ska skolan, platsen där barn och ungdomar tillbringar en stor del av sitt ungdomliga liv, vara teknologiskt bakåtsträvande?

I dag finns de tekniska förutsättningarna för att låta de lärare som är bäst i Sverige på exempelvis matte undervisa nationellt (digitalt) i just matte och så vidare i övriga ämnen och att lokala lärare får mer tid till stöd för eleverna. Genom detta skapar vi samma förutsättningar för alla Sveriges elever och till en mycket högre kvalitet.

Livslångt lärande

I ett tidevarv där allt hela tiden accelererar och värdet av samlad erfarenhet tenderar att bli kortare och kortare det vill säga kunskap har aldrig varit så mycket en färskvara som den är idag så måste vi även utmana den traditionella svenska utbildningsformen så att attraktiviteten på arbetsmarknaden inte blir en generationsfråga.

Låt oss anpassa skolan och utbildningsväsendet för framtiden. Eller kanske nutiden?

PETER HELLGREN

vd & grundare av Consid AB

Relaterat: Gästinlägget: Anpassa studiemedlet så att även 40-åringar kan plugga
Relaterat: Gästinlägget: Utan kompetens hotas välfärden
IT