Bara inom slutenvården i landstinget i Region Jönköpings län kostar behandling av lunginflammation drygt 98 miljoner kronor per år. Även om regionen kan glädja sig åt att ha rikets högsta täckningsgrad nås inte Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer när det gäller influensavaccinering av riskgrupper. I regeringsförklaringen 2014 utlovade regeringen insatser för att förbättra folkhälsan. Mandatperioden lider nu mot sitt slut, och vi bör fråga oss varför så lite har hänt?

Årligen dör hundratals, ibland tusentals, personer i Sverige direkt eller indirekt på grund av influensa och pneumokockinfektion. Lunginflammation, som ofta orsakas av pneumokocker, är den ledande orsaken till död orsakad av infektioner i Europa. Även om pneumokocker också orsakar mindre allvarliga infektioner som öron-och bihåleinflammation, har personer med vissa kroniska sjukdomar och nedsatt immunförsvar större risk för ett allvarligt sjukdomsförlopp med blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation.

Pneumokocksjukdom kan inte bara vara förödande för den enskilda patienten, utan innebär även en avsevärd börda för sjukvården och samhället. Idag kostar behandling av lunginflammation inom slutenvården i landstinget i Region Jönköpings län, drygt 98 miljoner kronor per år. Kostnaden är beräknad på de 1 719 vårdtillfällen i slutenvård för lunginflammation som landstinget i Region Jönköpings län rapporterade till Socialstyrelsen 2016. Skulle öppenvårdsbesök (patientbesök på vårdcentral) och kostnader för sjukförsäkringen (produktivitetsförluster för samhället) räknas in är kostnaden betydligt högre.

Annons

Enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar vore det därför kostnadseffektivt att införa ett särskilt program för pneumokockvaccination för riskgrupper, det vill säga barn och vuxna med kroniska underliggande sjukdomar. Med ett sådant nationellt vaccinationsprogram, likt det som idag framgångsrikt finns för barn, skulle vårdbehovet kunna minska avsevärt, både genom att minska belastningen på akutmottagningar, minska antal vårdtillfällen och frigöra vårdplatser och tid för vårdpersonal samt minska antalet sjukskrivningar.

I väntan på ett beslut av regeringen är det olika hur dessa vacciner erbjuds riskgrupper ute i landet enligt Folkhälsomyndighetens icke-bindande rekommendation. Att vi ännu inte har ett regeringsbeslut om nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper resulterar därför i en ojämlik vård där särskilt utsatta grupper ibland inte blir vaccinerade.

Faktum är att täckningsgraden för influensavaccination idag i riket ligger strax under 50 procent. Även om Region Jönköpings län kan glädja sig åt att ha rikets högsta täckningsgrad med 62 procent nås inte Världshälsoorganisationen WHO:s målsättning om 75 procent. Detta kan jämföras med det nationella barnvaccinationsprogrammet där täckningsgraden i riket är cirka 97 procent.

Ett införande av ett nationellt vaccinationsprogram för influensa och lunginflammation skulle innebära både bättre hälsa för många människor och minskade vårdkostnader för landstinget i Region Jönköpings län. Nu hoppas vi att regeringen tar denna unika chans att prioritera förebyggande insatser och skapa jämlik vård för alla genom att besluta om att införa bred vaccination för riskgrupper.

Christoph Varenhorst, medicinsk direktör, Pfizer Sverige