BOSTADSBRISTEN fortsätter att plåga landet.

Ändå minskar bostadsbyggandet redan nästa år, förutspår Sveriges Byggindustrier i sin konjunkturrapport (18/10). Det beror inte på att konjunkturen bromsar in, utan på en rad politiska beslut.

Finansinspektionen (FI) vill nästa år införa ett utökat amorteringskrav baserat på skuldkvot.

Kravet skulle innebära att den som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst behöver amortera en procent av lånet varje år - utöver tidigare krav.

AMORTERINGSKRAVET har kritiserats av en rad experter och myndigheter, både på grund av bristande konsekvensanalyser, för utformningen av själva kravet och för timingen.

FI har rätt i att det finns skäl att oroa sig för bostadsmarknadens påverkan på den finansiella stabiliteten. Men amorteringskravets utformning är nog i sig en större risk än prisutvecklingen, eftersom det riskerar att sätta ett tak på hur mycket bostäder får kosta.

Annons

När nu prisuppgången stannar av riskerar ytterligare kostnader för lån att krascha marknaden.

Men amorteringskravet är inte heller det enda som riskerar att bromsa bostadsbyggandet.

På ett seminarium 19/10 riktade Sveriges Byggindustrier kritik mot flera nya förslag som kommer att öka kostnaderna på produktionssidan.

DET HANDLAR dels om implementeringen av ett EU-direktiv som syftar till att begränsa skatteplanering genom förändring av företags möjlighet att göra ränteavdrag.

Det är ett bra direktiv, men som så ofta nöjer sig inte Sverige med en implementering, utan går betydligt längre i att begränsa företagens ränteavdrag. Resultatet?

250 kronor mer i hyra för en normal trea, enligt Sveriges Allmännyttiga Bostadsbolag. Och 3 500 färre byggda bostäder varje år, enligt en rapport från Fastighetsägarna.

Till detta ska läggas högre kapitaltäckningskrav för banker från nya finansregelverket Basel IV, och en försämrad skattesituation för fastighetsföretag efter förslag från Paketeringsutredningen.

Någon samlad analys av allt detta görs inte.

Men om konjunkturen vänder, hyrorna höjs, priserna på bostadsrätter sjunker, hushållens lånekostnader ökar och byggandet stannar av, då liknar det mest av allt en perfekt storm.

Under tiden har vi en regering som låtsas som att det regnar.