— Susanne, titta! Vad är det där?

— Ja, titta – det är ju ett ägg.

Det är fredag förmiddag, en av höstens första riktigt kyliga dagar. Vinden viner när mentorn Susanne Lennartsson tar med sig eleverna i klass F-2 på Grästorpsskolan ut till deras alldeles egna ek.

— Vi letar efter löv som det finns minor och galler och sånt på, säger Eddie Fasth.

— Vi ska skicka dem till forskarna. Det är något speciellt med eken, säger Lova Severed.

Eken värd åt flest

Och det har hon rätt i. Av alla trädslag är eken den som är värd åt flest insekter, över 200 arter lever på och inuti dess blad. Det är också det som gör att den lämpar sig så väl att studera ur klimatforskningssynpunkt.

Annons

För när klimatet förändras, förändras också växtsäsongen – och vad händer då med den biologiska mångfalden, som är beroende av att tajma naturen i sin årscykel?

— För att studera vad som händer under lång tid måste man hålla på i många, många år. Men ett sätt att göra det utan att behöva vänta är att studera hur det ser ut över landet, eftersom vi har ett så skiftande klimat. På så sätt kan forskarna studera hur insektsmångfalden skiljer sig mellan ekar som växer i olika klimat och då också börja fundera över vad det innebär för dessa insekter om klimatet börjar förändras, säger Kjell Bolmgren vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Vet lite om hösten

Och det är där skoleleverna kommer in i bilden. Totalt är cirka 12 000 barn över hela landet, däribland eleverna på Grästorpsskolan, under hösten engagerade i att samla in ekblad som sedan skickas till Helsingfors universitet för analys.

Förhoppningen är att underlaget ska ge en större kunskap om hur hösten påverkas av ett nytt klimat. Att vintrarna blir mildare och vårarna varmare vet vi, men för hösten finns mycket mindre forskningsdata. Höstens förändring verkar heller inte vara lika förutsägbar för olika arter, som vårens. Kunskapsbristen gör det svårt att förutsäga vilka effekter klimatförändringen får för den biologiska mångfalden.

Så elevernas arbete med att skicka in löv gör nytta på riktigt?

— Ja, o ja. Vi har redan varit ute på forskningskonferenser och presenterat data, svarar Kjell Bolmgren.

Prata om klimatet

Susanne Lennartsson och hennes elever har blivit experter på att hitta blad med minor (insekter som lägger sig i en liten ficka mellan den undre och övre ytan på bladet), galler (insekter som tvingar bladet att göra ett litet hus åt dem) liksom vecklade blad.

— Vi går ut till eken varje vecka och kommer att fortsätta med det tills bladen faller av. Det här gör ju också att vi får igång ett samtal om klimatförändringar med barnen redan när de är sju, åtta år. Det är jättebra, säger Susanne Lennartsson.

Läs mer Jord & Skog:

De säljer mjölken på gammalt vis

Kung på åkern för en dag