Nu är det klart. Energimarknadsinspektionen har fattat beslut om vilka intäkter, och därmed priser, elnätsföretagen får plocka ut av sina kunder perioden 2020–2023. Besluten baseras på regeringens ändrade regler på området, som togs i fjol. Bakgrunden var de kraftigt stigande nätpriserna under en lång rad av år, uppemot 60 procent på en tioårsperiod.

Fakta: Naturliga monopol

Elnätsföretagen har naturliga monopol på sin verksamhet. Att ha två eller flera konkurrerande ..

Fakta: Naturliga monopol

Elnätsföretagen har naturliga monopol på sin verksamhet. Att ha två eller flera konkurrerande nät av kablar skulle inte vara samhällsekonomiskt försvarbart.

Därför finns Energimarknadsinspektionen som sätter ett tak för företagens intäktsramar, som sedan avgör vilka priser de kan ta ut av konsumenterna.

Ett hushålls totala elfaktura utgörs av två delar, dels själva elen som konsumenten själv kan beställa från valfri producent, dels elnätsavgiften som betalas till ägaren av nätet där man bor.

Totalt för landets alla cirka 175 elnätsföretag, som alla har lokala monopol, handlar det om sänkta intäkter på 50–60 miljarder kronor till cirka 166 miljarder kronor för åren 2020–2023, jämfört med den gångna fyraårsperioden.

Tvingas sänka mest

Exakt vilka kunder som kommer att få se sin elnätsfaktura bli billigare, och hur mycket i sådana fall, går inte att säga. Men de tre stora Vattenfall, Eon och Ellevio med ungefär 60 procent av Sveriges elkunder i sina nät, lär tvingas sänka, och det rejält.

– De tre stora har ju höjt mest tidigare, de behöver göra större sänkningar än övriga elnätsföretag, säger Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör för Energimarknadsinspektionen.

Som mest kan det bli prissänkningar på uppemot 20–30 procent för dessa kunder när eljättarna tvingas kapa sina intäkter, sett över åren 2020–2023 som är den period besluten gäller. På årsbasis rör det sig om tusenlappar för en villakund.

Mindre förändringar

Annons

För övriga, som är kund hos något av de mindre regionala elnätsföretagen, ofta kommunalt ägda, blir prisförändringarna mindre, det kan också bli höjningar i vissa fall, enligt Tony Rosten.

Beräkningsgrunderna för hur mycket nätägarna ska få ta ut är krångliga. Men enkelt uttryckt kan sägas att bolagen tvingas sänka sina avkastningskrav till följd av det allmänt låga ränteläget i samhället.

Ovanpå det kan bolagen lägga till tidigare outnyttjat vinstutrymme. Hur många miljarder som finns kvar, är oklart.

– Det är betydande belopp som återstår, men de tre stora bedömer vi har utnyttjat merparten av utrymmet, säger Tony Rosten.

Majoritet överklagar

Mycket av företagens kostnader handlar om stora investeringar i elnät, och för de kommande åren i nya elmätare, totalt sett 14 miljarder kronor per år. Totalt sett signalerar nätföretagen för ökade investeringar kommande fyraårsperiod, men de större planerar för lägre investeringar. Samtidigt går debatten högljudd kring kapacitetsbrist i näten – på sina håll har det blivit för trångt i kablarna. Men problemet ligger i huvudsak i att statliga Svenska Kraftnät hamnat på efterkälken, enligt Tony Rosten.

Men än är det för tidigt att ropa hej för kunderna. De flesta av elnätsbolagen har överklagat myndighetens beslut. Å andra sidan ingick det i regelskärpningen att försvåra möjligheten till långdragna klagansprocesser i domstol.

– Det ska finnas mindre att klaga på, men det återstår att se hur företagen agerar, säger Tony Rosten.

I tidigare domstolsprocesser gick bolagen ofta vinnande ur striderna med Energimarknadsinspektionen, vilket var en orsak till de kraftigt stigande elnätsräkningarna och att hela regelsystemet gjordes om.

Olle Lindström/TT