— Jag känner en sådan tacksamhet för alla som är här och som har hört av sig idag. Det här är ju för att belysa hur många det berör när någon blir mördad, säger Jennie Brangelid, Alicias mamma.

Klockan sex samlades ett 50-tal personer på Vätterstranden. Jennie Brangelid berättade om hur den där dagen började för ett år sedan.

— Det var som vilken dag som helst. Det var en väldigt fin dag dessutom. Men det skulle visa sig att den skulle bli så olik alla andra dagar den kan bli, säger hon.

Sedan promenerade de tillsammans bort till Munksjön för att släppa ut ballonger och lyktor samt lägga i blommor i vattnet.

— Jag är så glad att vi kan genomföra det på ett enkelt sätt, säger Jennie Brangelid.

Alicia Brangelid Freij hade också en två år äldre syster. Emelie Brangelid Freij har varit med och planerat begravning och minnesceremoni för sin yngre syster. Det var klockan fem på eftermiddagen den 25 maj för ett år sedan som Alicia mördades.

— Jag har försökt hålla mig aktiv idag och bara stängt av, blockerat alla känslor. Det blev jobbigare ju närmare vi kom klockan fem, säger Emelie.

Hur minns du Alicia?

— Hon hade mycket humor. Vi var helsyskon med två års mellanrum så vi har växt upp med varandra. Vi har bråkat men också skojat mycket. Jag minns hennes ärlighet. Det var på gott och ont men hon ljög aldrig vad hon än hade gjort.

Vad tror du Alicia skulle säga om hur många som tagit sig hit?

— Hon skulle vara jättenöjd. Hon skulle säga "kolla vad många som har kommit hit för mig". Hon hade också varit glad över att både kompisar och familj träffas.

Det senaste året har varit jobbigt och hon berättar att hon fått veta saker ingen bör få kunskap om.

— Jag visste inte hur en rättegång går till. Jag har fått planera en begravning för min syster. Vissa dagar har funkat och man har kunnat skratta. Men jag känner att jag har blivit berövad på så mycket. Hon kommer aldrig få träffa mina barn och jag kommer aldrig få träffa hennes.