KRÖNIKA

NU ÄR FÖRSTA helgen i januari avklarad. Januari är månaden då de flesta av oss är lite fattigare än vad vi var vid månadsskiftet mellan november och december.

Efter julens och nyårsfestens extravaganser har vi inte råd att konsumera mer.

Det är nu vi sparar pengar. Det är nu vi rättar mun efter matsäcken. Eller gör vi det?

Det kan vara dags att omvärdera denna föreställning.

I FEBRUARI förra året skrev nyhetsmagasinet Fokus, efter en kartläggning genomförd av appen Wrapp, att vi i december 2016 handlade för 11 000 kronor medan summan i januari 2017 låg på 8 900 kronor.

Det visar på ett tapp på 20 procent mellan december och januari.

Det var främst barnprodukter, teknikprylar och kläder vi sparade in på i januari förra året.

Siffrorna är inte så chockerande. Vi köper inte lika många teknikprylar, lika mycket kläder och absolut inte lika många leksaker efter julen som strax innan då alla klappar ska inhandlas.

Men maten då? Frossar vi mindre när julbordet är slut sedan länge och resterna från nyårsfesten har ätits upp?

FÖR NÅGRA år sedan publicerade Smithsonian.com (31/12 2014) en artikel som handlar om matkonsumtionen efter jul och nyår.

I den står det att många konsumerar mer mat under perioden januari-mars än under perioden mellan thanksgiving (som infaller i slutet av november i USA) och nyår. I studien som artikeln utgår ifrån jämförde man inköpen av nyttiga och onyttiga matprodukter.

Annons

Inte oväntat ökade inköpen av onyttiga produkter under julperioden. I januari ökade, som ett resultat av mångas nyårslöften om ett hälsosammare liv, inköpen av nyttiga matvaror.

Saken är bara den att inköpen av onyttig mat inte minskade under januari. Det innebär att många hushåll faktiskt slösade mer pengar på mat i januari än i december.

En teori till varför matinköpen kan vara så höga i januari är att vi vänjer oss vid att äta mycket under julledigheten och sedan när det nya året börjar så fortsätter vi på samma sätt, med tillägget att vi även köper nyttiga produkter.

Dessutom är god mat det enda roliga man har kvar när högtiderna är över.

VISSERLIGEN handlar ovanstående artikel om USA, men det skulle inte vara så konstigt om även Sverige visade liknade tendenser. Likt USA ökar dessutom Sveriges matkonsumtion från år till år. Och redan nu har en del börjat köpa semlor.

Men det är inte bara konsumtion på mat som kan eskalera utan att man märker det. Gym-medlemskap och andra pengaslukande åtgärder som krävs för att uppfylla nyårslöftet om att komma i form ökar också i januari.

Enligt den brittiska tidningen Birmingham Mail (4/1 2018) så ökar vår konsumtion av sådant som kan ge ”en ny kropp och ett nytt liv” i januari.

Förutom på gym slösade britterna, enligt en undersökning genomförd av eBay, en hel del pengar på kläder, skönhetsprodukter, hemdekoration, hobbyverksamhet och medlemskap i dejtingsajter.

Yngre tenderar också att slösa mer pengar på nämnda saker än äldre. Kanske är det januari, och inte december, som är den månad som lämnar hål i plånboken hos många unga, särskilt bland de som inte har barn och som inte måste tänka på att köpa leksaker i december.

FÖRMODLIGEN kommer januari för alltid att vara "fattigmånaden" för många av oss.

Däremot bör vi ifrågasätta tanken om att januari är den månad då vi håller hårdast i pengarna (eller försöker göra det). Denna psykologiska fälla kan lura oss att tro att vi automatiskt slösar som minst pengar i januari bara för att julens köprundor är över.

Men året har 12 månader. För vissa kan det vara sommaren då man slösar som mest och hösten då man sparar som mest.

Oavsett vad så ska man ha koll på sin privatekonomi under hela året.

Därför kommer ledarsidan de kommande veckorna att skriva sammanlagt tre artiklar om sparande och privatekonomi, med denna som den första.

Mat
Jul