DET FINNS NU ett starkt politiskt stöd för att öka Sveriges försvarsansträngningar och stärka försvaret. Allianspartierna är drivande.

För att möta ett allt sämre säkerhetsläge måste Sveriges försvarsförmåga höjas.

Vi fyra partier i Alliansen har nyligen i riksdagsarbetet fått igenom viktiga beslut som rör införandet av det nya luftvärnssystemet (Patriot), att säkerställa att Försvarsmaktens logistik kan fungera samt att det finns tillräckligt med operativa Jas Gripen-plan.

Regeringen har också att säkerställa att alla de civila tjänstemän som genomför riskfyllda och påfrestande insatser internationellt får tillräckligt med stöd och hjälp före, under och efter insats.

Allianspartierna har skapat en bra grund att stå på i försvarspolitiken. Vi är alla för att Sverige ska höja försvarsanslaget så att det på sikt uppgår till två procent av BNP. Fullt genomfört innebär det en fördubbling av försvarsanslaget jämfört med dagens läge.

Att vi nu kraftigt stärker vårt försvar är helt nödvändigt utifrån omvärldsläget i vårt närområde med aggressivt Ryssland och osäkerheter när det gäller USA:s roll i Europa och framtiden för EU-samarbetet.

UTÖVER ATT STÄRKA vårt eget försvar är det centralt att vi utvecklar våra samarbeten med andra länder och organisationer.

Viktigast av allt är att Sverige genom medlemskap måste omfattas av Natos försvarsgarantier. Det är det enda försvarssamarbetet som på allvar skulle stärka Sveriges säkerhet.

Annons

Idag är Sverige endast partnerland till Nato, vilket betyder att vi inte är en del av Natos kollektiva säkerhet och inte kan räkna med hjälp vid en eventuell kris eller konflikt.

Samtidigt uppehåller sig den rödgröna regeringen kring formuleringar om svensk alliansfrihet.

Sverige har dock under lång tid integrerats med Nato inom ramen för ett alltmer avancerat partnerskap, det så kallade värdlandsavtalet och genom deltagande i en lång rad av Natos internationella krishanteringsinsatser.

Sverige är även medlem av EU och har deltagit i snart sagt alla unionens militära och civila insatser. Såvitt avser den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken måste vi anses tillhöra unionens kärna.

Regeringen synes inte förstå att vårt nära samarbete med EU och Nato påverkar bilden av och tilltron till den proklamerade, militära alliansfriheten. Därmed påverkas även realismen i den av regeringen förda säkerhetspolitiken.

VÅR SYN PÅ Sveriges säkerhet utgör grunden för de tydliga ställningstaganden vi gjort i försvarsutskottet i Sveriges riksdag. Där har vi allianspartier varit aktiva och arbetat för att se till att krigsförbandens operativa förmåga är den fråga som är i fokus.

Regeringen måste återkomma till riksdagen kring hur kostnadsutvecklingen av det nya Patriot-systemet utvecklas. Det är, vid sidan av Jas Gripen-systemet, det dyraste projektet i försvaret just nu.

Vi har även fått igenom att tillgängligheten av operativa Jas Gripen C/D-plan måste säkras vid eventuella exportaffärer.

Slutligen har vi fått majoritet för att Försvarsmakten ska ta över ansvaret för vidmakthållande av sin materiel från FMV. Detta för att säkra att hela logistikkedjan kan fungera, också vid höjd beredskap.

Försvarspolitik måste bedrivas med långsiktighet och utifrån en bred politisk förankring.

Vi fyra partier i Alliansen är tydliga med vad vi vill och vi tänker driva på regeringen för att öka svensk försvarsförmåga. Vår samsyn lägger en god grund för ett säkrare Sverige.

Allan Widman (L)

Försvarsutskottets ordförande

Hans Wallmark (M)

Daniel Bäckström (C)

Mikael Oscarsson (KD)

Riksdagsledamöter och försvarspolitiska talespersoner