Läs mer:

Läs hela långläsningen här.

I våras tändes idén på Hallpressens redaktion att det snart är tio år sedan fallet utreddes, och att det borde göras en uppföljning. Dokumentationen skulle också publiceras på ett för redaktionen nytt sätt, som ”longread” på webben, en mix av textreportage, bildspel, ljudklipp och rörlig bild.

— Det är mycket friare, det är ett nytt sätt att berätta, det finns enorma möjligheter. Det finns svenska longread men ska man bli riktigt inspirerad ska man titta på internationella versioner, säger Ing-Marie Jonsson, en av de tre reportrarna som började nysta i fallet.

— Fördelen är att man får fram känslostämningen på ett annat sätt. Nu kan tittarna se hur Bobbys kontaktmamma upplevde det, säger reportern Fredrik Stork.

”Det var skitjobbigt”

Sedan slutet av sommaren har de båda, tillsammans med kollegan Katarina Stolt plöjt igenom nästan 2000 sidor av polisens förundersökningsmaterial. Det delades upp lite slumpmässigt, lite efter vilka delar eller pärmar man började läsa. Men eftersom det är en så komplicerad historia behövde alla läsa på om allt.

Annons

— Det var skitjobbigt, dels att läsa alla sidor och sedan dels att pussla in alla andra uppgifter till en historia. Och fram för allt är det så mycket frågetecken. Det här huset, det var ju stängt. Ingen visste vad som hände där. Otroligt knepigt, säger Ing-Marie.

Elva kapitel

Nu är det dags för publicering. Sammantaget blev det elva kapitel, de har valt att berätta kronologiskt, även om de börjar med själva försvinnandet.

— Vi har hållit på under lång tid, vi har ju inte behövt panikjobba. Det har varit lyxigt och rejäl frihet, säger Ing-Marie.

— Det har varit väldigt intressant att jobba med detta. Det är klart att man känner sig tom eller en tomhet när projektet är klart, säger Fredrik.

Svårt att beskriva

Nu hoppas de att dokumentationen ska ge en ny och unik inblick i hur det faktiskt var för de inblandade. De säger sig inte ha velat ta ställning med långläsningen. Bland annat ska polisens egna vallningsfilmer bidra med att tittaren/läsaren får en inblick i hur paret agerade.

De tre reportrarna har pratat med otaliga inblandade och gemensamt för alla, säger Ing-Marie, är att alla säger att det är det värsta eller svåraste de har varit med om.

— Det är nog det som är det värsta i historien, att det var ett oskyldigt barn som inte kunde prata och som inte hade någon att vända sig till när det blev misshandlat. Någonstans är det svårt att beskriva den här tortyren med ord, säger Fredrik.

Långläsningen #falletBobby publiceras på Hallpressens webbsidor.