I DEN RAPPORTEN står det vilka konsekvenser regeringens föreslagna flygskatt kan föra med sig.

För Jönköping och fjorton andra kommuner i närheten av Jönköpings flygplats var det dåliga nyheter: enligt rapporten beräknas Jönköping Airport drabbas hårdast av alla flygplatser - och riskera nedläggning.

Runt 10 500 jobb beräknar Stockholms Handelskammare kan försvinna i Jönköpingsområdet, varav ungefär hälften i Jönköpings kommun, på grund av flygskatten.

SYSSELSÄTTNINGEN är något många glömmer bort när diskussionen om flygskatt kommer på tal.

Den som propagerar för en flygskatt har fördelen av att de flesta människor bara tar flyget en till två gånger om året i samband med en utlandsresa, särskilt i södra Sverige där inrikesflygning inte är lika nödvändig som i norr.

En dyrare flygbiljett är då inte så farlig, anser nog därför många. Särskilt med tanke på att flygskatten marknadsförs som bra för miljön.

Problemet är att de flesta inte tänker på hur viktig flyget är för näringslivet.

Det är inte den rika jetsettern som drabbas mest av en flygskatt. Den personen kan välja att flyga från Oslo eller Köpenhamn i stället.

Snarare är det personerna på marken, de som riskerar att förlora sina jobb på flygplatsen, som drabbas mest. Även turistnäringen i regionen, som är beroende av besökare, kan förlora på färre sålda flygresor.

MILJÖN då? Blir det en förbättring där?

Förmodligen inte en stor sådan.

Annons

Dels är koldioxidutsläppen ett globalt problem där det enskilda landet Sverige och dess skattebetalare knappats kommer att bidra till en ökad positiv trend och dels blir flyget allt mer "klimatsmart" för varje dag som går.

Så sent som i tisdags rapporterade hemsidan edie.net att flygbolaget Virgin Atlantic reducerat sina utsläpp med 22 procent på tio år, och med åtta procent enbart under 2016.

Flygskatten kommer inte att rädda världen, däremot kommer den att missgynna Sverige, och framför allt de regionala flygplatserna, genom att sätta landet i ett dåligt konkurrensläge.

Och på tal om länder: erfarenheter från utlandet visar att flygskatten inte är en så bra idé.

I Nederländerna avskaffades skatten kort efter att den infördes eftersom antalet Schiphol-resenärer minskade med åtta procent. Holländarna valde att flyga från andra länder i stället (vilket bidrar till en ökad koldioxidutsläpp med bilresa inräknad).

I Storbritannien har flygskatten också varit kontroversiell. Där infördes den år 1994 och år 2015 hade den stigit med hela 824 procent, enligt hemsidan Airport-Technology.

Och i Norge tvingades den regionala flygplatsen Rygge lägga ned på grund av den införda flygskatten.

TROTS flygskattens alla påstådda miljöfördelar är inte det det egentliga huvudskälet till att regeringen vill införa den.

Precis som med många andra punktskatter är den inte främst till för att minska vår konsumtion utan för att öka intäkterna till statskassan.

Därför blir det så ironiskt när studier från andra länder visar att flygskatten ofta resulterar i ekonomisk förlust, och avskaffandet av densamma i en ekonomisk vinst.

Vanja Nilsson, verksamhetschef på Jönköpings flygplats, tror, till skillnad från Stockholms Handelskammare, att Jönköping Aiport skulle överleva en flygskatt.

Och självklart finns det ingen anledning till panik.

Men det handlar inte så mycket om huruvida enskilda flygplatser överlever.

Det handlar om att regeringen är villig att riskera flera arbetsplatser, med miljön som förevändning, trots att de flesta exempel på en implementerad flygskatt visar att det kostar mer än det smakar.