— Jag tycker att det funkar bra. Jag har lärt mig ganska mycket, att vara borta från föräldrarna. Jag saknar kompisarna där hemma men jag känner att det är det bästa valet för mig basketmässigt, säger Lirigzon Karaqica från Jokkmokk.

Han är 17 år och bor i en lägenhet på Österängen, vid sidan av studierna så spelar han i Highlanders. Innan han sökte till Sanda besökte han skolan i samband med ett basketläger. Han valde mellan Huskvarna och Luleå och kom fram till att de bästa förutsättningarna fanns här, bland annat med tanke på coacher.

Fotbollspelaren Johanna Nordh, 17 år, från Huskvarna säger att hon trivs.

Annons

— Det känns bra, man träffar många nya människor i och med att så många har flyttat hit, säger hon.

Edin Hanusa har flyttat hit från Värnamo.

— Jag har alltid velat gå på Sanda, det har alltid varit min dröm att lyckas i basket, säger han.

Förklaringen som gymnasiechefen Ulf Andersson ger är att få andra skolor har så många olika idrotter, sedan är staden tillräckligt stor för att de som flyttar hit ska ha något att göra på fritiden.

— Jag tror att vi har flest, det är svårt att se att någon skulle kunna ha fler, säger han.

Det blir en del byråkrati, skolan ska ha avtal med varje kommun. En viktig fråga som Ulf Andersson poängterar är att kommunerna kan ställa upp med inackorderingsbidrag, så att det inte blir en klassfråga vilka som söker till skolan.