Det finns i dag ingen brottsrubricering om demokratibrott, men däremot använder polisen begreppet för hot och våld mot folkvalda, konstnärer och journalister för att understryka allvaret.

– Det vi saknar är ett system som visar hur vanligt det är och en lagstiftning som, likt den om hatbrott, skulle kunna påverka påföljden, säger Hanna Andersson.

En undersökning från institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet visar att en fjärdedel av journalisterna i undersökningen undviker att rapportera om något på grund av risken för att utsättas för hot, våld eller trakasserier.

– Den självcensuren är väldigt allvarlig i ett demokratiskt samhälle, säger Hanna Andersson.

89 procent av journalisterna, i undersökningen, som upplevt något hotfullt, har inte polisanmält händelsen.

– Att så få anmäler det visar att hoten har blivit normaliserat och det är mycket allvarligt.

Hanna Andersson påpekar att det inte bara är viktigt att polisanmäla utan att företag även är skyldiga att anmäla händelser som påverkar de anställda psykiskt till Arbetsmiljöverket.

– Att hälften av journalisterna uppger att de blivit rädda är ett arbetsmiljöproblem och mycket tyder på att det finns ett stort mörkertal.

Hot