MER ÄN 180 000 elever går idag i grund- och gymnasieskolor som drivs i aktiebolagsform.

Deras skolor är direkt hotade när regeringen i mars lägger fram sin proposition om ett vinsttak för privata företag inom skola och omsorg.

Det är inte konstigt att regeringsföreträdare gör allt för att tona ned konsekvenserna.

Så sent som i början av december talade civilminister Ardalan Shekarabi (S) tillsammans med Ali Esbati (V) i en debattartikel om att värna valfriheten i skolan, trots att närmare 900 skolor berörs (Dagens Nyheter 2/12).

På motsvarande sätt vill utredaren Ilmar Reepalu, vars förslag ligger till grund för propositionen, göra gällande att få företag i praktiken kommer att påverkas av vinsttaket.

SAMTIDIGT konstaterade emellertid socialminister Annika Strandhäll (S) att modellen med vinsttak inte är aktuell för sjukvården (Dagens Industri 5/12).

Strandhälls uttalande kan ses som ett direkt utslag av en gryende insikt om konsekvenserna av Reepauluutredningens förslag.

40 procent av alla vårdcentraler drivs i idag i privat regi och många av dessa skulle ha tvingats stänga om förslaget blivit verklighet.

Men samma sak gäller förstås friskolorna.

Modellen med ett vinsttak handlar nämligen inte om en begränsning av vinstuttaget eller av vinsten i relation till företagets omsättning.

Annons

Reepaluutredningens förslag handlar istället om ett tak för vinsten i förhållande till företagens operativa kapital.

Eftersom få välfärdsföretag äger fastigheter, maskiner eller varulager är deras operativa kapital mycket litet. I praktiken innebär det att ett vinsttak i relation till det operativa kapitalet blir ett vinstförbud.

FÖRETAGAREN Dan Olofsson lät tidigare i år revisionsföretaget PWC räkna på konsekvenserna.

Beräkningarna visar att 80 procent av alla välfärdsföretag som går med vinst skulle få vinsten sänkt med mellan 80 och 100 procent med det föreslagna vinsttaket (Dagens Industri 26/10).

I stället för stabila företag som kan bidra till att utveckla välfärden skulle resultatet bli ”bräckliga företag utan utvecklingskraft”.

“Över tid kommer de flesta att avvecklas”, konstaterade Olofsson.

Kortsiktigt kommer planerna på vinstbegränsningar att falla i riksdagen. Men frågan lär leva vidare i svensk politik.

EN VANLIG föreställning är att Socialdemokraterna egentligen inte alls vill ha vinstbegränsningar, utan tvingats till det av Vänsterpartiet.

Men det bortser från att de socialdemokratiska gräsrötterna i hög grad gillar V:s ställningstaganden.

Det har inte minst blivit tydligt på partikongresserna, där konflikten i praktiken stått mellan de som vill ha vinsttak och de som vill gå ännu längre.

Det gör att även pragmatiska socialdemokrater som ser vad vinsttaket skulle innebära för välfärden kan tvingas acceptera en politik som skulle hota friskolor och andra välfärdsföretag.

Att förena dagens valfrihet i välfärden med Reepaluutredningens förslag om vinsttak är i praktiken omöjligt. 900 populära och välskötta skolors existens står på spel.