Efter att ha läst i Jönköpings-Posten om Malin Olssons (M) motion om regionmusiker på Spira utbrast en ortsbo på klingande småländska ”Ho e la inte veti”. Jag avstår vidare kommentar, men vill ändå uttrycka min bestörtning och oro över händelserna på Smålands Musik och Teater (Smot) och dess verksamhet. Den gångna mandatperioden har varit lång och smärtsam främst för verksamma på Spira. Det politiska yttersta ansvaret låg förra mandatperioden på Malin Olsson som ordförande i Regionens nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet (ana), som rymmer kulturen och därmed Smot.

Verksamhetens konstnärliga innehåll ska hanteras av Smot:s personal. På ordföranden i ana åligger att ansvara för ekonomi och arbetsmiljö. Stora underskott har skapats utan ingripande från ana:s ordförande. Malin Olsson är ytterst politiskt ansvarig för att Smot-ledningen säkerställer en god arbetsmiljö, men hon har förnekat att den var hennes ansvarsområde. Därför har hon låtit åren gå med en fördjupad personalkonflikt som följd. När hon nu avgått inträffar det ytterst märkliga, att hon efter lång passivitet kommer med en reaktion i form av en regionfullmäktigemotion. Själv uppger hon i en intervju (JP 6/2) att hon först nu börjat fundera över vad som sker på Smot.

Annons

Uppenbarligen tänker hon extremt sakta. Eller ville hon genom sin passivitet skjuta ”skutan i sank”, för att sedan ge dödsstöten åt verksamheten? Om så vore fallet, är förtroendeuppdraget ett sanslöst svek mot regionens invånare, som betalat till och förväntat sig ett gott arbete. Oavsett partitillhörigheter i en demokrati är tillit den största grundstenen för det politiska arbetet. Folkvalda politiker ska kunna granskas offentligt i sina förtroendeuppdrag. Fastän jag är vänsterpartist med ideologiska skillnader, vet jag genom mina politiska uppdrag, att det finns rejäla moderater med ett genuint kulturintresse. Här har Malin Olsson brustit så till den grad att inte ens hennes egna partikamrater vill stå bakom henne. Jag vill försöka förstå motiven, även om jag inte kan acceptera det dåliga arbete Malin Olsson presterat. Det låter sig inte göras. Vem flirtar Malin Olsson med genom sin motion om Smot/Spira? Jag ser en mörk politisk ideologi långt bortom det moderatblå.

Malin Olssons motion visar på en stor okunskap om kulturens villkor. Att som första argument för sitt motionsförslag titta på Sinfoniettans försålda biljetter är ett snävt kvantitativt självmål. Inget gäller för den konstnärliga kvalitet som Sinfoniettans konserter ger publiken. Därom finns åtskilliga bevis på insändar-och recensionssidor och publikens uppskattning. Skulle publiksiffrorna visa sig svika, kan de falla tillbaka på den uppmärksamhet som arbetssituationen på Spira nått allmänheten. Publikens njutning störs, när man vet om musikernas dåliga arbetsförhållanden. Alltså faller också detta tillbaka på Malin Olsson oförmåga, inte på musikernas höga kvalitet.

När Malin Olssons ledarskap brister, har man kallat in konsulter att lösa arbetsmiljöfrågorna istället. Det sker på arbetsgivarens uppdrag och till en ännu okänd slutlig kostnad. I JP redovisades en delrapport, men hur stor blir slutnotan? Och hur fick just dessa konsulter sina uppdrag? Behövde lagen om offentlig upphandling beaktats? Jag noterar att såväl berörda Smot-chefer som konsulter kommer från Malmö/Lund. Har rekryteringen på något sätt ett geografiskt samband?

Sedan blir motionen om möjligt ännu tuffare. Istället för att vilja förhöja Jönköpings läns kulturliv med en egen sinfonietta, föreslår Malin Olsson att den splittras och ersätts punktvis med inlånade musiker från angränsande län. Passar inte detta kvarvarande musiker, är Malin Olssons lösning på arbetsmiljöproblemet att uppmana dem att söka annat jobb. Är inte ensemblespel känt för Malin Olsson? Musiker är människor med konstnärliga ambitioner, inte schackpjäser, som kan flyttas hit och dit, innan de blir schackmatt.

Duktiga yrkepersoner ska inte behöva stå med mössan i handen och bocka av tacksamhet inför en folkvald politikers maktspel. Och vilken musiker skulle vilja komma till Jönköping, när ryktet spridit sig om villkoren? Dessutom skulle det knappast bli billigare, något som visat sig i samband med frilansande musikalartisters boenden, resor och traktamenten. Och hur upprätthålls kontinuiteten, som är så viktig för de återkommande mötena i vår regions kultur?

Uppenbarligen för att undgå såväl ekonomi- som arbetsmiljöansvar vill Malin Olsson slutligen i motionen, att John Bauer Brass skulle förvandlas till en fri extern grupp utanför Smot. Där arbetar de fackliga företrädare hon uppenbarligen vill göra sig av med. Det torde vara den sämsta arbetsgivarlösningen för en bättre arbetsmiljö i ett modernt Sverige.

Min stora önskan och vilja inför den nya mandatperioden är att arbetsmiljön ska bli bättre på Smot och låta den gångna mandatperioden bli en parentes. En plattare demokratisk organisationsstruktur anser jag nödvändig. Kanske måste då den nuvarande ledningen bytas ut, för att personalen ska få utveckla arbetslust och med glädje sprida den styrka kulturen ger till publiken.

Kristina Nero (V)

Ny ledamot i ana-nämnden Region Jönköpings län