En försumbar del av plasten i världshaven har sitt ursprung från Sverige. En skatt på plastpåsar kommer inte göra någon skillnad alls. 90 procent av plasten i haven kommer från tio floder, varav åtta finns i Asien och två i Afrika. Globalt sett återvinns enbart nio procent av all plast resten kastas fritt eller eldas upp.

I Jönköpings län som är centrum för landets plast/polymertillverkning har vi kommit långt i omställningen mot en återvinning- och förnyelsebar tillverkning.

Vi ser att återvunnen och biobaserad plast ökat och idag är bland annat 75-80 procent av våra bärkassar fossilfria. Denna utveckling fortsätter och inom ett år beräknas plastbärkassar som tillverkas i Sverige att bestå till 90 procent av återvunnen plast. Dessutom minskade antalet plastbärkassar 2018 jämfört med 2017 med tolv stycken per person. I Sverige har vi idag inga stora problem med plastpåsar som ligger och skräpar. Organisationen ”Håll Sverige rent” beräknar att plast är mindre än fem procent av det skräp de samlar in i naturen.

När EU 2015 antog sitt direktiv med syfte att minska förbrukningen av plastbärkassar togs det inte hänsyn till att medlemmarna kommit olika långt i sitt miljöarbete. Därför ålades medlemmarna att minska sin årliga förbrukning till maximalt 90 stycken plastbärkassar per person vid utgången av år 2019 respektive 40 stycken vid utgången av år 2025.

Annons

Regeringens dåliga lösning är att införa en skatt på plastbärkassar på 3 kronor samt en skatt på 30 öre för de tunna plastpåsarna, som bland annat finns i fruktdisken.

Resultatet kommer att bli att papperspåsar, kartonger eller inplastade förpackningar ökar. Det kommer varken att hjälpa miljön eller gynna konsumenten. Vi liberaler ser istället risken för mer matsvinn när de färdiginplastade produkterna kastas. Den danska Naturstyrelsen har i en studie påpekat att användning av plastpåsar är långt mycket mindre miljöskadlig än både tyg- och papperskassar. Dessutom har EU-kommissionen observerat att minskningen av bärplastkassar fått som resultat att användandet av stora soppåsar ökat. Återvinningen av dessa är svår och den ytterligare förbränningen av dessa medför att koldioxidutsläppen ökar med 3 000 ton det vill säga en 40 procentig ökning gentemot plastbärkassarna.

Det mest effektiva sättet för Sverige att minska plastskräpet är inte att införa ytterligare en skatt. Det handlar istället om att på olika sätt uppmuntra andra länder att minska sina utsläpp av plast samt att investera i återvinning. I Storbritannien avsätter man tre procent av sin biståndsbudget för att stödja återvinning i utvecklingsländer. Vi i Sverige kunde bistå med våra goda kunskaper om pantsystem.

Plastpåseskatten tycks snarast vara ett opportunistiskt försök att dra in mer pengar till statskassan. Om regeringen vill bedriva effektiv miljöpolitik borde de sluta med symbolpolitiska utspel som inte påverkar miljön det minsta.

Malin Ekman, Värnamo (L)

Fredrik Sveningson, Anderstorp (L)

Anders Rickman, Habo (L)

Peter Grahn, Sävsjö (L)