Tänk er en arbetsplats där de anställda har många olika nationaliteter. Tänk vilken rikedom av erfarenheter och kunskaper som finns i en sådan personalgrupp! Dessa kunskaper kommer alla till del under arbetstid, och i normala fall känner medarbetarna samhörighet med varandra även under raster och efter arbetstid. När någon nyanländ börjar sker integration och språkutveckling sannolikt automatiskt.

Ett rimligt antagande är att alla kan tala med varandra och att ingen känner sig utanför.

Tänk er sedan att något går snett. En segregerad kultur utvecklas. Medarbetarna delar upp sig i grupper utifrån nationalitet och modersmål, och när arbetsgivaren tar initiativ till en medarbetarundersökning visar det sig att vissa känner sig utanför, mobbade och trakasserade.

Eftersom arbetsgivaren ser språket som en nyckel till gemenskap införs regeln att svenska gäller på arbetsplatsen. Syftet är att alla ska känna sig välkomna och inkluderade.

Då går de anställda i taket, arbetsgivaren tvingas backa och situationen är tillbaka på ruta ett.

Tyvärr är detta inte bara ett teoretiskt exempel. Det är den bild som målas upp av händelserna på Elgiganten logistik, vilket tidningen berättade i slutet av förra veckan.

Annons

Ett par missnöjda anställda bemötte den nya regeln genom att tillbringa sina raster utanför arbetsplatsens område, där de intog sina måltider på marken. Fast de slapp åtminstone bli smutsiga, för mellan sig och asfalten bredde de ut en gulblå fleecefilt som de kunde sitta på. En av de anställda berättade för tidningen att han jobbar utan kärlek och att han inte vill komma till jobbet om det ska vara så här.

Exakt vad som har hänt på arbetsplatsen vet bara de berörda. Utifrån deras berättelser är det dock tydligt att många föredrar att tala ett annat språk än svenska med varandra.

Det behöver inte vara något problem, om det sköts snyggt och i rimlig omfattning. Social samvaro innebär att vi läser av, bryr oss om och till viss del anpassar oss till varandra. Det hör till allmän hyfs att se till att våra medmänniskor trivs i vårt sällskap.

Arbetsgivarens ansvar är främst att leda och fördela arbetet, men även att se till att medarbetarna trivs. Regeln om att tala svenska på jobbet får därför ses som ett försök att skapa en mer inkluderande kultur. När det visade sig att Språkrådet ifrågasatte regeln ändrades den till en uppmaning.

Här kommer ett förslag som kan ersätta protestfika på svenska flaggan utanför arbetsplatsen: varför inte ett maffigt knytkalas i lunchrummet?

Jag vet precis vad jag skulle bidra med om min arbetsgivare tog ett sådant initiativ. Mina kanelbullar med mandelmassa och vanilj brukar – på ren svenska – ha en strykande åtgång. Baklava, croissanter och mamoul har jag ännu inte lärt mig att baka. Fördelen med en mångkulturell arbetsplats som Elgiganten är att det garanterat skulle finnas folk som kunde översätta recept från sina modersmål.

En klassisk, svensk fika blir ju bara bättre ju större mångfalden bland sötsakerna är. Och kärleken till bakverk är dessutom lätt att ta med sig när rasten är slut och arbetet tar vid.