Längs strandremsan i den toskanska småstaden Forte dei Marmi vajar EU-flaggor. Det gör även Tysklands, Frankrikes och naturligtvis Italiens. En semesterfirare på promenad kan lätt få känslan av att befinna sig i ett land där unionen är en självklarhet som inte ifrågasätts. Varför skulle praktiskt taget varje hotell och restaurang hissa den blå flaggan med gula stjärnor om invånarna inte älskade sitt EU?

Inne i stadshuset berättar Daniela Mazzucchelli, tjänsteman med ansvar för det lokala EU-valet, att kommuninvånarna precis som i Sverige röstar den 26 maj, men till skillnad från Sverige existerar ingen förtidsröstning. Något förväntat valdeltagande vågar hon inte uppge. Det gör inte heller mannen bakom disken i tidningskiosken i stadens lilla centrum. Han berättar visserligen att det talas om valet ”hela tiden”. När samtalet går in på italienarnas inställning till EU blir det dock obekvämt. Det vill han helst inte tala om, men han hjälper mig gärna att välja en tidning som innehåller den senaste opinionsmätningen.

Han får 1,50 euro och ett ”grazie, signore” innan jag går vidare mot strandpromenaden, där de där raderna av flaggor vajar i majvinden.

Daniela Mazzucchelli, tjänsteman med ansvar för det lokala EU-valet i den italienska kuststaden Forte dei Marmi.

Jag tänker att när britterna lämnar gemenskapen, och det förhoppningsvis blir ett omtag av samarbetet, kan det vara läge att uppdatera de ganska slitna blågula flaggorna. Frågan är om italienarna är så sugna på det. I nästa veckas val till Europaparlamentet väntas det högernationalistiska och EU-fientliga partiet Lega få över 30 procent av rösterna. Tillsammans med regeringspartnern Femstjärnerörelsen kommer det att stärka parlamentets populistiska partigrupp l’ENF. Legas karismatiske frontfigur Matteo Salvini bedriver just nu kampanj för att så många som möjligt ska rösta på partiet. Själv ställer han inte upp som kandidat, men har erfarenhet som tidigare EU-parlamentariker. Han vet att majoriteten av italienarna vill stanna i unionen, även om de är missnöjda och anser att landet missgynnas. Syftet med det energiska valfiskandet är därför att få tillräckligt starkt stöd för att kunna påverka EU inifrån.

Annons

Påverka EU inifrån, visst klingar det bekant? Det som låter som ett eko av de svenska Sverigedemokraterna är dock tvärtom: det är ett tecken på att den nationalistiska populistvågen från östra och södra Europa har spridit sig norrut.

I det läget är varje uttalat argument för ett europeiskt samarbete betydelsefullt. Varje utsträckt hand för demokrati och samarbete kan spela roll, även när den kommer från små länder med färre mandat i EU-parlamentet. Och varje röst på en klok kandidat puffar det egna landet och hela unionen i rätt riktning.

Det annars så plikttrogna svenska folket har knappast vallfärdat till valurnorna i valen till EU-parlamentet sedan vårt inträde 1995. Men valdeltagandet går upp, och för fem år sedan pallrade sig drygt varannan svensk upp ur soffan för att ta sig till sin vallokal. Samtidigt har synen på unionen blivit alltmer positiv – i slutet av förra året visade SCB:s opinionsmätning att stödet för det svenska EU-medlemskapet var historiskt högt.

Med det i åtanke är det anmärkningsvärt att mindre än hälften av svenskarna nyligen var medvetna om att det hålls val till EU-parlamentet i maj.

Men är det verkligen så viktigt att rösta? Frågan kan fresta när uppgiften att plugga Brysselkunskap känns övermäktig. Men svaret är ja. Det är viktigt. Valet är invånarnas enda möjlighet att avgöra exakt vilka politiker som ska sitta i parlamentet, det organ som godkänner lagförslag. Och parlamentarikernas makt har ökat, inte minst sedan förra valet då parlamentet har tagit en mer aktiv roll i att utse kommissionens ordförande. Och med tanke på att endast kommissionen kan föreslå nya lagar har dess ordförande en oerhört mäktig roll.

Med andra ord: Ju fler mandat de EU-fientliga partierna i parlamentet får, desto större är sannolikheten på sikt att kommissionen kan ledas av någon av dessa populister som vill ”förändra EU inifrån”, det vill säga plocka isär samarbetet.

Varje italienskt hotell med självaktning hissar EU-flagg.

Tillbaka i Sverige och Jönköping finns samma tillgång till promenader i vackra omgivningar med utsikt över vidsträckt vatten. En skillnad är dock tydlig: Längs Vätterstranden vajar inga EU-flaggor. Men Jönköpingsborna inser förhoppningsvis att en röst nästa söndag är viktig, och att en röst på ett EU-vänligt parti kan göra skillnad.

Eu
Val