På första maj protesterade Jönköpingsbor i vanlig ordning mot upplevda orättvisor i världen. Förutom klassiska budskap som ”Fred på jorden” och ”Allas lika värde” fanns ett plakat med ett mer specifikt budskap: ”JP – Sluta svartmåla Råslätt”. En knapp månad tidigare hade ledarsidan publicerat en ledare som kritiserade polisens övervägande att inte offentliggöra årets lista över utsatta områden. Orsaken var att ett antal kommunalråd runtom i landet beskrev listan som stigmatiserande. Exempelvis hävdade kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, Erik Pelling (S), att stadsdelen Gottsundas nya identitet som utsatt område gav negativa effekter: Boende kände inte igen sig, och planerade bostadsprojekt blev inte av.

Det är naturligt att bli besviken över att en del av ens kommun – kanske till och med den egna stadsdelen – får dåligt rykte. Men att kräva att listan hemlighålls är att göra medborgarna en otjänst. Tack vare offentlighetsprincipen, med grundtanken att medborgarna ska kunna ta del av så mycket information som möjligt, är svenskars tilltro till myndigheter hög internationellt sett. Denna tilltro till rättsstaten underlättar myndighetsutövning som exempelvis brottsbekämpning.

Annons

Somliga kommunalråd verkar inte inse detta. Lyckligtvis gör polisen det. När årets lista – den tredje i ordningen – på måndagen presenterades, innebar det försiktigt positiva nyheter. Två områden betraktas inte längre som utsatta, ett av de utsatta områdena bedöms nu som ett mildare så kallat riskområde, och ett nytt område har tillkommit.

Tack vare det gedigna informationsarbete som ligger till grund för analyserna, har Polismyndigheten kunnat omfördela sina resurser så att rätt geografiska områden prioriteras. Det har inneburit förstärkt polisnärvaro, men även ett djupare samarbete med berörda kommuner. Och nu börjar resultaten synas. Polisen konstaterar att det är en lyckad kombination att minska de kriminella ledarnas makt och att hindra ungdomar från att ostört kunna ägna sig åt den brottslighet som ledarna uppmanar dem till.

Dessutom noterar polisen att vanliga medborgare har börjat visa större tilltro, och att de allt oftare berättar om vad de ser och hör.

Den positiva trenden är svag, men tydlig. Och den är mycket glädjande.

Det bådar gott för Råslätt, eftersom stadsdelen i Jönköpings kommun räknas som ett utsatt område. Definitionen av ett utsatt område är bland annat att det har låg socioekonomisk status och att kriminella har en inverkan på lokalsamhället.

Men det betyder inte att allt i stadsdelen är dåligt. Tvärtom visar inte minst engagemanget hos första maj-demonstranten i Jönköping att de boende är måna om sitt Råslätt. Att JP skulle svartmåla området stämmer dock inte. En dykning ner i arkivet bekräftar att tidningen rapporterar om såväl negativa som positiva händelser. I den första kategorin finns från de senaste månaderna exempelvis följande rubriker:

”Flera utryckningar på Råslätt i natt”

”Fängelse för grova vapenbrottet på Råslätt”

”Man hotade med vapen på Råslätt”

”Boende: Här är Råslätts otrygga platser”

”Två elever skadade efter knivattack på Råslättsskolan”

Men det finns även exempel på muntrare artiklar:

”Så ska studentområdet på Råslätt se ut”

”Råslätt fick jubla direkt: ’En strålande insats’”

”Kickstarten på Råslätt ska skapa fler nya företag”

Tack vare det långsiktiga arbete som polisen utför i samarbete med andra myndigheter, lär den negativa uppmärksamheten med tiden minska.

I väntan på fler positivt laddade rubriker kan Råslättsborna fortsätta umgås och känna stolthet över allt det goda med stadsdelen, och samtidigt välkomna satsningar som har syftet att alla, alltid ska känna sig trygga.

Polisen behövs, även på Råslätt.