Inom kort startar ett nytt utbildningskoncept på Jönköping University, JU, och Mälardalens högskola. Som JP berättade på nyhetsplats (16/4) satsar KK-siftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) runt 40 miljoner kronor för att främst anställda inom inom industrin ska få möjlighet att vidga sina kunskaper. Det är klokt, långsiktigt och ligger helt rätt i tiden.

Ett arbetsliv i dag ser inte ut på samma sätt som för bara ett par decennier sedan. Den som tidigare gick en längre utbildning – eller lärde sig jobbet på exempelvis en fabrik – kunde räkna med att ägna sig åt ungefär samma sak fram till pensionen. Kunskaperna de fick med sig i unga år räckte.

Det gör de inte i dag. I takt med att utvecklingen går allt snabbare, och att artificiell intelligens, AI, tar över en del av de arbetsuppgifter den mänskliga handen tidigare utförde, ökar kraven på vår anpassningsförmåga.

Modeordet ”agil” är sedan några år vägledande inom många organisationer, och innebär att vi ska anpassa oss efter rådande förutsättningar i stället för att pressa in omvärlden i de ramar människan har skapat. Detta syns även i kursutbudet i det nya utbildningskonceptet. Förutom Industri 4.0, Hållbar produktion och Effektiv utveckling är ett av alternativen inom den nya JU-utbildningen kursen Flexibel och förändringsbar produktion.

Förhoppningsvis leder satsningen till att näringslivet får ett välbehövligt tillskott av kompetens. Inte minst industrin har under många år desperat ropat efter personer med kunskaper inom specifika områden. Detta är kännbart även för mindre industriföretag utanför storstäderna, som skulle kunna växa bara de hittade rätt folk. Den uteblivna tillväxten innebär i förlängningen lägre skatteintäkter än vad som är möjligt, och därmed sämre välfärd. Det är ett slöseri vi inte kan unna oss.

Annons

Många har sneglat mot Tyskland, vars lärlingssystem fyller flera funktioner: Det håller ungdomsarbetslösheten på en låg nivå samtidigt som näringslivet kan anställa inte bara utbildade medarbetare, utan medarbetare med rätt kompetens. Det är möjligt delvis tack vare att lönerna under upplärningsperioden är lägre än i Sverige, men även för att företagen själva är delaktiga.

Det kommer nu även flera tunga, svenska näringslivsjättar att vara. Bland företagen som deltar i högskolornas kommande påbyggnadsutbildningar finns ABB, AstraZeneca och Husqvarna.

Men den yngre generationen då, hur ska den lockas av ett tekniskt yrke när det verkar så mycket festligare att jobba som influencer? Rekryterare och företagsledare som ledarsidan har varit i kontakt med vittnar om att i unga personer tackar nej till enklare tjänster inom industrin, trots att de med rätt inställning och hårt arbete snabbt skulle kunna avancera.

Ett steg i rätt riktning tas genom det sommarkollo för tekniknyfikna ungdomar som Jönköpings kommun arrangerar i sommar. Det är tänkt att inspirera högstadieelever att lära sig mer om design, byggnation och programmering – och att ge dem värdefulla erfarenheter inför framtida karriärval.

Detta är glädjande satsningar både för näringslivet och samhället i stort. Och sannolikheten att de utvecklas i stället för att avvecklas är stor, särskilt med tanke på innehållet i det kommunprogram för Jönköpings kommun som C, L, S och MP presenterade förra veckan, och där de liberala partiernas marknadstillvända inställning är tydligt. I avsnittet om näringsliv står bland annat att ”Kompetensförsörjning är en strategisk fråga för hela näringslivet." och ”Samverkan mellan kommunen och högskolan ska utvecklas. Ett nära samarbete mellan näringslivet, näringslivsavdelningen och arbetsmarknadsavdelningen är också av stor vikt för att bidra till kompetensförsörjningen.”

Långa, otympliga ord, visserligen, men med ett innehåll som rätt utnyttjat bådar gott för framtiden.