— Oh, shit, wow!

Ungefär så lät det när kunderna hukande tagit sig in genom den 160 centimeter höga dörröppningen och efter tre små trappsteg ner landat i Förrådet; Katrin Bååths rekvisitaförråd som för en lördag i mars förvandlats till en loppis med fransk touch. Edith Piaf i högtalarna, blekrosa macarons på silverfat och stora blomsterfång i samma färgskala. Egentryckta etiketter på allt, exklusiva papperspåsar och små personliga berättelser till sakerna som såldes.

Profilen: Katrin Bååth

Ålder: 39 år.

Familj: Maken Robert, döttrarna Minna, 12, och Flora, 8.

Bor: Kättilst..

Profilen: Katrin Bååth

Ålder: 39 år.

Familj: Maken Robert, döttrarna Minna, 12, och Flora, 8.

Bor: Kättilstorp.

Gör: Frilansar som creative director/art director och stajlist. Bloggar på sajten Lovelylife.se.

Intressen: Mitt jobb.

Läser: Bloggar. Och böcker på semestern.

Tittar på: ”Homeland” och ”Orange is the new black”.

Lyssnar på: Människor. Och podden ”Trettio plus trevar”.

Drömmer om: Att få lugn och ro och få fortsätta jobba med det jag gör.

— Det började med att jag hittade en gammal köpmansdisk och bara kände att jag var tvungen att ha den. Min man tyckte väl inte riktigt att vi fick plats med den hemma så vi kånkade ner den i mitt förråd. Och då bara kände jag, men Gud, här vill jag ha en butik. En ”speak easy-loppis”, lite som en hemlig bar i New York som sprids från mun till mun. Superhemlig, helt oskyltad men helt fantastisk när man slår upp dörren, säger Katrin Bååth.

Målet var ett testa sin tes om att marknadsföring inte behöver göras på traditionellt vis och att den heller inte behöver kosta skjortan.

Katrin tog fram en logotyp som utgick från koordinaterna till platsen där hennes rekvisitaförråd ligger. Lade upp en egen Facebooksida och bjöd in några få vänner till den.

En månad senare visade det sig att tesen höll. Under några få timmar fylldes förrådet av människor och Katrins rekvisita, som hon samlat på sig genom åren, sålde som smör.

— Gör man något ända in i kaklet, då lyckas man. Gör man något halvdant, då blir det halvdant. De där papperspåsarna som kan tyckas dyra var ju värda det tiodubbla i marknadsföring när folk gick därifrån med ett leende på läpparna för att de fått mer än vad de förväntade sig, och därför instagrammade, bloggade, pratade om och spred mitt varumärke, säger Katrin.

”Tackar för fakturan”

Det vore lätt att tro att det är på grund av meriter som denna som hon nu nominerats i kategorin Årets marknadsförare på Jönköpingsgalan som hålls i Munksjömagasinen i kväll. Men nomineringen gäller arbetet som gjorts under 2016. Faktiskt är det andra gången hon nomineras.

— Det är en väldigt fin utmärkelse, speciellt när man som jag tävlar mot stora drakar. Vinner jag så är det jättekul, vinner jag inte så blir det ändå kul, jag ska ju gå på gala.

Annons

Fyra år har gått sedan hon slutade på reklambyrån Ny och startade eget under eget namn. Lika länge har ”good shit”, orden som hänger belysta på väggen i studion på Tändsticksområdet, varit hennes ledord i allt. Målet var att kunna bestämma precis allt, in i minsta detalj.

Som att fakturorna alltid ska printas ut på tjockt specialpapper, handpräglas, etiketteras och handtextas.

— Det kostar 14 kronor varje gång jag skickar en faktura. Men hur mycket mer är det inte värt när kunden skickar ett sms och tackar för att den var så fantastiskt fin?

Men att aldrig tillåta sig att göra någonting halvdant, det ligger också mycket press i det?

— Ja, jag är absolut en prestationsprinsessa. Och en råperfektionist. Vilket är skitjobbigt, men jag kan inte vara på något annat sätt. Om jag gör något gör jag det inte till 100 procent, jag gör det till 150, säger Katrin och nämner samarbetat med danska märket Day Birger et Mikkelsen Home som exempel.

— Jag fick en idé om att vi skulle fota produkterna ute på Dumme Mosse. Jag var på den där jäkla mossen klockan halv tre på natten för att få morgonljuset och vi släpade med oss en 25 kilo tung rökmaskin. Dessutom låg ju den mest magiska platsen allra längst ut på mossen... Andra kanske hade nöjt sig med att vara i en studio, men för mig var det värt att gå upp mitt i natten för att få de där bilderna.

Välkänt vitrinskåp

Sedan några månader tillbaka bloggar hon också på livstilssajten Lovely life. Där delar hon med sig av både arbete och privatliv.

— Hypen kring bloggar i allmänhet har minskat, men seriositeten och businessen har ökat. Jag bloggar för att det är kul, men det blir samtidigt en plattform där jag kan sprida mitt varumärke, säger Katrin och nämner i samma andetag att hon får många jobb via Instagram och att det svarta vitrinskåpet i hennes studio varit mer än värt de 30 000 kronorna det kostade, sett till alla ringar på vattnet det gett.

— Folk har spridit bilder på min studio hur mycket som helst för det där skåpet. Tack vare det finns jag också med i ett kapitel i den brittiska författaren Sally Couthards bok Studio. Hon hittade till mig via bilder på Pinterest.

Så var det där med bra skit, eller ”good shit”, som hon säger. Och som innefattar allt som känns bra i mage och hjärta.

— Jag behöver en ny bil nu och då drömmer jag såklart om en good shit-bil, alltså en hybrid- eller elbil. Och när det gäller kunder vill jag jobba med good shit-kunder, alltså kunder som är genuina i det de gör. Om man är ärlig och gör good shit så får man good shit tillbaka, det är så enkelt.